Sammanfattning av Den kaukasiska kritcirkeln av Bertolt Brecht

Den kaukasiska kritcirkeln, med originaltitel Der kaukasische Kreidekreis, är en teaterpjäs av Bertolt Brecht. Berättelsen utspelar sig i Kaukasus under en tid av revolution och politisk omvälvning. Pjäsen börjar med en ramberättelse där två grupper av bönder i en by bråkar om vem som har rätt till ett stycke land. En domare föreslår att de ska lösa tvisten genom att lyssna på en gammal berättelse om rättvisa, vilket leder oss in i huvudhandlingen.

I huvudberättelsen får vi följa den unga tjänsteflickan Grusche, som lever ett enkelt och fattigt liv. När en revolution bryter ut i staden där hon bor, blir guvernören avrättad av de upproriska soldaterna. Hans hustru, Natella Abasjvili, tvingas fly för att rädda sig själv, men i sin hast lämnar hon efter sig sin nyfödda son, Michael. Ingen vill ta hand om barnet eftersom det innebär en livsfara att skydda guvernörens arvinge. Grusche, driven av medkänsla och en inre känsla av rätt, tar barnet i sina armar och flyr upp i bergen.

Bertolt Brecht 1954, foto Jörg Kolbe, licens Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 de

Grusche kämpar för att hålla Michael vid liv och försörja honom trots extrema svårigheter. Hon korsar en farlig bro, gömmer sig undan soldater och gör allt hon kan för att skydda honom från dem som vill se honom död. Efter en lång och mödosam resa söker hon skydd hos sin bror, Lavrenti, som bor i en avlägsen by. Han tar emot henne men är orolig för vad grannarna ska tycka om att hon har en oäkting med sig. För att rädda hennes anseende arrangerar han ett giftermål mellan henne och en döende man, Yussup, en bitter och självisk bonde. Äktenskapet ger henne en form av trygghet, men det är fyllt av svårigheter, särskilt när Yussup oväntat återhämtar sig från sin sjukdom och behandlar henne illa.

Blå slottet av L M Montgomery E-bok EPUB 49kr

Köp nu

Samtidigt som Grusche kämpar för Michaels liv och sin egen överlevnad, förändras maktstrukturerna i landet. De tidigare makthavarna återtar kontrollen, och guvernörens hustru, Natella, återvänder och kräver tillbaka sin son. Hon bryr sig inte om Michael som person, utan vill ha honom för att kunna återfå sin makt och sin egendom.

Grusche blir till slut gripen och tvingas till rättegång, där den excentriske och opålitlige domaren Azdak får avgöra vem som är Michaels rättmätiga mor. Azdak är en osannolik domare, en före detta tiggare som av en slump fick sin position när de upproriska soldaterna behövde en ny lagman. Han har dömt många fall på ett sätt som gynnar de fattiga och svaga, men han är också en opportunist som anpassar sig efter situationen.

Under rättegången försöker Natella hävda sin rätt till barnet genom att framhålla sin sociala status och sina egendomar. Grusche, å andra sidan, har ingen juridisk rätt till Michael men har uppfostrat honom med kärlek och riskerat sitt liv för honom. Azdak beslutar sig för att använda ett gammalt test, den så kallade kritcirkeln, för att avgöra saken. Han placerar barnet i mitten av en ritad cirkel och ber de två kvinnorna dra i honom för att se vem som kan få honom över på sin sida. Grusche vägrar dra i barnet, eftersom hon inte vill skada honom, medan Natella drar utan att tveka. Azdak tolkar detta som ett bevis på att Grusche är den verkliga modern, eftersom hon sätter barnets välbefinnande framför sin egen önskan att vinna. Han dömer till hennes fördel och förklarar att Michael ska stanna hos henne.

Berättelsen avslutas med att Azdak försvinner, och vi återvänder till ramberättelsen, där bönderna som bråkat om marken har lyssnat till hela historien. Det antyds att den rättvisa som Azdak tillämpade – där den som bäst tar hand om något också förtjänar att äga det – borde vara vägledande även för deras egen konflikt. Pjäsen slutar med en reflektion kring rättvisa, makt och hur äganderätt ofta är en fråga om vem som bäst kan vårda och skydda det som är i deras vård.