Sammanfattning av Vem är rädd för Virginia Woolf? i regi av Mike Nichols

"Vem är rädd för Virginia Woolf?", med originaltitel "Who’s Afraid of Virginia Woolf?", regisserad av Mike Nichols och baserad på Edward Albees berömda pjäs, är en intensiv och psykologiskt laddad berättelse som utforskar teman som äktenskap, illusioner, maktkamp och självdestruktivitet. Handlingen utspelar sig under en enda natt och kretsar kring två par, George och Martha, och deras yngre gäster Nick och Honey. Genom en serie brutala och emotionella konflikter blottläggs de mörkaste delarna av deras relationer och personligheter.

Filmen börjar sent på natten när George, en medelålders historielektor vid ett college, och hans fru Martha, dotter till collegepresidenten, kommer hem från en fakultetsfest. Redan från de första replikerna blir det tydligt att deras relation är fylld av spänningar och bitterhet. Martha är högljudd och dominerande, medan George är sarkastisk och passivt aggressiv. Deras äktenskap är en ständig kamp om kontroll och dominans, där ord används som vapen.

Mike Nichols 1958, färglagt foto.

Martha meddelar att hon har bjudit hem ett ungt par, Nick och Honey, som också deltog på festen. Nick är en nyanställd biologilärare, och Honey är hans tystlåtna och något naiva fru. När gästerna anländer är stämningen redan spänd, och det blir snart tydligt att kvällen kommer att bli allt annat än ett oskyldigt socialt umgänge. Martha börjar snabbt förnedra George inför gästerna, och han svarar med bitska kommentarer. Deras verbala dueller eskalerar och ger en inblick i ett förhållande som präglas av förakt, men också en mörk form av beroende.

När natten fortskrider börjar Martha och George spela vad som kan beskrivas som psykologiska maktspel, där de använder Nick och Honey som pjäser. Martha flörtar öppet med Nick för att provocera George, medan George försöker avslöja och utnyttja Nick och Honeys svagheter. Genom deras samtal avslöjas att Nick och Honeys äktenskap inte heller är perfekt. Nick har gift sig med Honey på grund av en antagen graviditet, som senare visade sig vara falsk. Deras relation verkar grunda sig på praktiska överväganden snarare än kärlek eller passion.

George och Martha avslöjar gradvis sina egna hemligheter och sårbarheter, men det är ofta svårt att avgöra vad som är sanning och vad som är manipulation. Ett återkommande ämne i deras samtal är deras son, som de beskriver med stor ömhet och stolthet. Men det blir snart tydligt att sonen är en del av en komplex och illusorisk verklighet som de har skapat tillsammans. Sonen fungerar som en symbol för de drömmar och förhoppningar som deras äktenskap en gång byggde på, men som nu är söndersmulade.

Spelen mellan de fyra karaktärerna blir alltmer destruktiva och avslöjande. George konfronterar Nick med hans opportunism och ambitioner, och Nick svarar med att försöka använda Martha som en språngbräda för sin karriär. Samtidigt tvingas Honey konfrontera sina egna rädslor och osäkerheter. Genom dessa interaktioner blir det tydligt att alla fyra karaktärerna är fångade i sina egna mönster av självbedrägeri och ouppfyllda förväntningar.

I en av filmens mest intensiva scener iscensätter George en dramatisk berättelse om deras sons död, vilket får Martha att bryta ihop fullständigt. Detta avslöjar den slutliga sanningen: deras son har aldrig existerat. Han är en gemensam illusion som de har skapat för att fylla tomrummet i deras liv och ge mening åt deras äktenskap. Genom att förstöra denna illusion tvingar George och Martha sig själva att konfrontera verkligheten och de smärtsamma sanningarna om sina liv och sitt förhållande.

När gryningen närmar sig har både George och Martha och Nick och Honey genomgått en slags förvandling. George och Martha står inför en ny början, fri från illusioner men också smärtsamt medvetna om sin egen bräcklighet. Nick och Honey lämnar huset, chockade och desillusionerade, men kanske också med en ny insikt om sina egna liv.

"Vem är rädd för Virginia Woolf?" är en mästerlig studie i mänskliga relationer och psykologisk komplexitet. Genom sina brutala men samtidigt gripande karaktärsskildringar utforskar filmen frågor om sanning, lögn, kärlek och självdestruktivitet. Det är en berättelse som både fascinerar och skakar om, och som lämnar tittaren med en känsla av både obehag och medkänsla.