Sammanfattning av Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell

Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell är en djupt gripande trilogi om kärlek, vänskap, sorg och kampen för överlevnad under en tid då hiv och aids slog till med full kraft i Sverige, främst bland landets homosexuella män. Serien, som består av tre böcker – Kärleken, Sjukdomen och Döden – skildrar inte bara sjukdomens förödande konsekvenser utan också de samhälleliga attityder och fördomar som präglade den tiden. Genom karaktärernas personliga berättelser visar Gardell hur hiv/aids-epidemin blev en katalysator för både hat och solidaritet.

I denna sammanfattning kommer vi att fokusera på trilogins tematik, dess huvudsakliga handlingar och de karaktärer som står i centrum för berättelsen. Genom att följa protagonisten Rasmus och hans kärlek Benjamin och de kring dem, skildras inte bara en epidemi utan också en tid då människors kärlek och liv undertrycktes av fördomar, hat och rädsla.

Bok 1: Kärleken

Introduktion till karaktärerna och miljön

Den första boken, Kärleken, utspelar sig i början av 1980-talet och introducerar läsaren för huvudkaraktärerna och deras värld. Rasmus och Benjamin är de två centrala karaktärerna, men runt dem finns en krets av homosexuella män, många av dem utsatta för samhällets förakt. De lever i ett samhälle där homosexualitet nyligen har avkriminaliserats och avförts från sjukdomsregistret, men fördomarna och stigmatiseringen är fortfarande djupt rotade.

Foto: Frankie Fouganthin

Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0

Rasmus växer upp i den lilla staden Koppom i Värmland. Redan som barn känner han sig annorlunda, men i den trånga och konservativa miljön är homosexualitet otänkbart och tabu. Han drömmer om att flytta till Stockholm där han hoppas att han kan leva sitt liv som han verkligen är. På julafton 1982 lämnar han sin familj och flyttar till huvudstaden för att börja sitt liv på nytt. Där möter han andra homosexuella män, som blir hans nya familj.

Benjamin, å andra sidan, är Jehovas vittne. Han är djupt troende och har levt sitt liv efter organisationens strikta regler. Men även Benjamin känner att något saknas i hans liv. När han en dag knackar på dörren till Pauls lägenhet i Stockholm, möter han för första gången en annan värld – en värld fylld av frihet och kärlek men också risker och utmaningar.

Kärlekens födelse och Pauls familj

I Pauls lägenhet, en samlingsplats för homosexuella män, möter Benjamin och Rasmus varandra. Paul, en äldre homosexuell man, har öppnat sitt hem för unga män som precis som han själv lever i ett samhälle där de inte är välkomna. Hans lägenhet blir en fristad för dessa unga män, där de kan vara sig själva utan rädsla för fördömande eller förakt. Det är här Rasmus och Benjamin inleder sin kärlekshistoria. Deras relation symboliserar både hopp och sårbarhet i en tid av fara och fördomar.

Gardell beskriver kärleken mellan Rasmus och Benjamin på ett sätt som är både ömtåligt och intensivt. Deras relation växer fram försiktigt, men med tiden blir den starkare och mer betydelsefull. De finner tröst och styrka i varandra och tillsammans försöker de navigera genom det fientliga samhälle de lever i.

En mörk framtid nalkas

Samtidigt börjar berättelsen om hiv och aids långsamt ta form i bakgrunden. Det kommer rapporter från USA om en ny sjukdom som drabbar homosexuella män och rykten om dödliga konsekvenser sprids sakta. Men än så länge är det få i Sverige som förstår allvaret och sjukdomen är något som känns avlägset.

I den första boken ligger fokus framförallt på att bygga upp karaktärernas relationer och ge läsaren en inblick i deras liv. Men under ytan lurar ett hot som snart kommer att förändra deras värld för alltid.

Bok 2: Sjukdomen

Epidemins utbrott och konsekvenser

I Sjukdomen fördjupas berättelsen när hiv- och aids-epidemin på allvar når Sverige. Det som till en början verkade vara en avlägsen sjukdom som drabbade män i USA blir nu en mardröm för homosexuella män i Stockholm. Vänner och bekanta börjar bli sjuka och dör i snabb takt och rädslan sprider sig som en löpeld. Det som tidigare bara var rykten och skrämmande historier blir nu en realitet för alla de som lever i Pauls krets.

Rasmus och Benjamin är nu ett etablerat par, men deras kärlek sätts på prov när sjukdomen når deras närhet. Samhällets reaktion är både oförstående och ofta fördomsfull. Män som drabbas av sjukdomen marginaliseras ännu mer och många av dem förlorar inte bara sina liv, utan även sina familjers kärlek och samhällets stöd.

Sjukdomens ansikte

I denna del av berättelsen skildrar Gardell sjukdomens framfart på ett brutalt och ärligt sätt. Männen i Pauls krets börjar insjukna en efter en. Först är det små symptom – trötthet, hosta – men snart eskalerar det till oåterkalleligt kroppsligt förfall. De tidigare livfulla karaktärerna förvandlas till skuggor av sig själva. Deras vänner och älskare tvingas se på när sjukdomen sakta tar deras liv och vården är ofta oförstående eller fientlig.

Rasmus blir en av dem som drabbas. Hans förhållande med Benjamin blir alltmer ansträngt när sjukdomen gör sitt inträde i deras liv. Benjamin, som fortfarande är troende Jehovas vittne, kämpar med sin tro och sin kärlek till Rasmus. Han försöker balansera sitt behov av att stå vid sin älskades sida med de krav och förväntningar som ställs på honom av hans religiösa gemenskap.

Utanförskap och ensamhet

Ett centralt tema i denna bok är ensamheten som kommer med sjukdomen. Många av de drabbade männen förlorar kontakten med sina familjer, som antingen inte förstår eller inte vill förstå vad deras söner går igenom. För många blir Pauls lägenhet det enda hem de har och deras vänner den enda familj de kan räkna med.

Gardell beskriver på ett hjärtskärande sätt hur samhällets och vårdens attityder gentemot de sjuka präglas av fördomar och rädsla. Många vårdare vägrar att vidröra patienterna och därav bokens titel: Torka aldrig tårar utan handskar. Detta är en symbol för hur avståndstagandet och rädslan för sjukdomen avhumaniserar de sjuka och hur samhällets handlingssätt ofta gör situationen värre för de drabbade.

Bok 3: Döden

Sjukdomens sista fas

Den sista delen, Döden, tar upp den slutgiltiga fasen av hiv/aids-epidemin i Stockholm och berättar om de män som nu är i sjukdomens slutskede. För Rasmus närmar sig slutet. Hans kropp förfaller och han är i stort sett sängbunden. Benjamin, som fortfarande står vid hans sida, kämpar med sin tro och sin rädsla för att förlora mannen han älskar.

Gardell beskriver här hur sjukdomen inte bara påverkar kropparna utan även sinnena hos de drabbade. Många av dem lider av demensliknande symptom som en följd av sjukdomen, vilket gör deras sista tid än mer plågsam. Det är inte bara döden som väntar dem, utan också ett fullständigt förfall av deras identiteter.

En sista gest av kärlek

Mot slutet av romanen kommer Benjamin till en punkt där han måste ta ett slutgiltigt beslut om sin framtid. Han inser att han inte längre kan balansera sin kärlek till Rasmus med kraven från Jehovas vittnen. När Rasmus slutligen dör, är det en gest av kärlek och medkänsla som definierar Benjamins sista handlingar. Han väljer att stå vid sin älskades sida till slutet, trots att det innebär att han förlorar sin egen familj och gemenskap.

I bokens sista kapitel speglas både sorgen och kärleken som präglar berättelsen. Det är en påminnelse om de förluster som skedde under denna mörka period, men också om den kärlek och solidaritet som människor visade varandra i de mest svåra av tider.

Slutord

Torka aldrig tårar utan handskar är en berättelse om en generation av homosexuella män som förlorade sina liv till en sjukdom som samhället till en början vägrade att erkänna eller förstå. Det är också en berättelse om kärlek, vänskap och kampen för att leva och älska i en tid av förtryck och hat. Genom Rasmus och Benjamins historia ger Jonas Gardell en röst åt de tusentals män som drabbades av hiv och aids och han påminner oss om att deras liv och deras kärlek var lika värdefulla som någon annans.