Sammanfattning av The Two Noble Kinsmen av William Shakespeare och John Fletcher
- Carl Lindblom
- 9 feb.
- 3 min läsning
Uppdaterat: 6 mars
"The Two Noble Kinsmen" är ett drama som tillskrivs William Shakespeare och John Fletcher, baserat på Geoffrey Chaucers The Knight’s Tale. Pjäsen utforskar teman som kärlek, rivalitet, ära och öde genom berättelsen om två adliga kusiner, Palamon och Arcite, som blir dödsfiender på grund av sin kärlek till samma kvinna.
Berättelsen tar sin början i Aten, där hertigen Theseus har segrat över Thebe och återvänder triumferande med sin hustru Hippolyta och hennes syster Emilia. Deras glädje avbryts av tre sörjande drottningar, änkor till kungar som stupat i strid mot Thebe. De vädjar till Theseus om hjälp för att ge sina män en hedervärd begravning, eftersom Thebes tyranniske kung Creon har förbjudit detta och låtit kropparna ligga obegravda. Theseus, som rörs av deras vädjan, beslutar sig för att marschera mot Thebe för att besegra Creon och återställa rättvisan.
Bland Thebes försvarare finns de två adliga kusinerna Palamon och Arcite. De är lojala mot sin stad och kämpar tappert, men när Theseus triumferar över Creon blir de tillfångatagna och förda som krigsfångar till Aten. Trots sin situation accepterar de sitt öde och finner tröst i sin vänskap.
Tiden går, och en dag ser Palamon och Arcite genom fönstret i sin fängelsecell Emilia promenera i trädgården. Emilia, som är oskyldig till deras lidande, är vacker och omedveten om deras blickar. Palamon förälskar sig genast i henne och ser henne som en gudinna, men Arcite blir lika betagen och hävdar sin egen kärlek till henne. Deras starka vänskap förvandlas plötsligt till en bitter rivalitet.
Strax därefter lyckas Arcite bli frigiven genom Theseus nåd, men han blir samtidigt landsförvisad från Aten och förbjuds att återvända vid dödsstraff. Han förtvivlar, eftersom det betyder att han aldrig mer får se Emilia. Samtidigt är Palamon fortfarande fängslad men tröstar sig med att han åtminstone får vistas i samma stad som henne.
Arcite kan dock inte hålla sig borta och återvänder i hemlighet, förklädd till en enkel tjänare. Han lyckas få anställning vid Emilias hov och vinner med tiden hennes gunst genom sin ridderlighet och skicklighet i torneringar. Palamon, å andra sidan, lyckas fly från fängelset och gömmer sig i skogen utanför Aten.
En natt stöter Palamon och Arcite på varandra i skogen. När Palamon får reda på att Arcite vistas vid Emilias hov och har kommit henne nära, blir han rasande. Arcite anser sig ha rätt till Emilia eftersom han tjänat henne lojalt, men Palamon menar att han var den som först såg och älskade henne. De beslutar att duellera till döden, men innan de kan slutföra sin strid blir de upptäckta av Theseus och hans följe.
Theseus, som först är arg över deras olydnad och vill döma dem till döden, mjuknar när Emilia och drottningen vädjar för dem. Han bestämmer att de två ska få en rättvis chans att vinna Emilias hand genom en tornering. Vinnaren får Emilia som brud, medan den förlorande riddaren avrättas.
Förberedelserna inför torneringen pågår, och båda riddarna förbereder sig med sina respektive anhängare. Emilia, som hela tiden har varit en passiv figur i dramat, uttrycker sin sorg över att hennes framtid avgörs genom våld. Hon älskar ingen av dem och önskar att de kunde leva i fred, men hon accepterar sitt öde.
När turneringsdagen kommer slåss Palamon och Arcite tappert. Arcite vinner striden och förbereder sig för att ta Emilia som sin brud, medan Palamon döms till döden. Men ödet ingriper när Arcite kort därefter kastas av sin häst och dör av sina skador. Med sina sista ord välsignar han Palamon och ger honom sin välsignelse att gifta sig med Emilia.
Theseus, som ser det hela som en del av gudarnas plan, beslutar att Palamon och Emilia ska gifta sig, och så förenas de trots alla svårigheter. Emilia accepterar sitt öde, även om hon aldrig aktivt har valt någon av dem.
Berättelsen avslutas med att Theseus reflekterar över ödets makt och hur människans planer ofta kullkastas av högre krafter. Ridderlighet, lojalitet och kärlek har drivit de två kusinerna till rivalitet och tragedi, men i slutändan har rättvisa och försoning segrat.
コメント