top of page

Sammanfattning av Som ni behagar av William Shakespeare

Uppdaterat: 6 mars

Som ni behagar, med originaltitel As You Like It, är en komedi av William Shakespeare. Hertigen, den rättmätige härskaren av ett hertigdöme, har blivit avsatt av sin yngre bror, Fredrik, och lever nu i exil i Ardennerskogen tillsammans med några av sina trogna anhängare. Hans dotter, Rosalind, har dock fått stanna kvar vid hovet eftersom hon är bästa vän med Fredriks dotter, Celia. Trots sin fars exil är Rosalind en av de mest älskade vid hovet och lever ett förhållandevis gott liv, om än med sorg över sin fars öde.


Vid hovet möter Rosalind den unge Orlando, en ädel och modig man som lider under sin äldre bror Olivers förtryck. Efter deras fars död har Oliver försummat att ge Orlando den utbildning och sociala status han förtjänar, och han ser honom snarare som en börda än en bror. Orlando deltar i en brottningsturnering arrangerad av Fredrik, där han lyckas besegra den fruktade brottaren Charles. Rosalind, som bevittnar kampen, blir djupt imponerad av hans mod och styrka, och de två blir genast förtjusta i varandra. Efter segern blir Orlando dock en måltavla för Fredriks misstankar och fientlighet, särskilt eftersom han är son till en man som var lojal mot den avsatte hertigen. När Oliver, som hatar sin bror, ser en chans att bli av med honom, planerar han att skada Orlando och tvingar honom att fly.

William Shakespeare 1610
William Shakespeare 1610

Samtidigt bestämmer sig Fredrik för att förvisa Rosalind från hovet, misstänksam mot hennes popularitet och möjliga lojalitet till sin far. Celia, som älskar sin kusin djupt, vägrar att låta henne vandra ut i världen ensam och beslutar sig för att följa med henne. För att skydda sig mot faror förklär sig Rosalind till en ung man vid namn Ganymedes, medan Celia antar identiteten av en enkel kvinna vid namn Aliena. Tillsammans med hovnarren Touchstone ger de sig iväg till Ardennerskogen, där den rättmätige hertigen och hans följeslagare lever i exil.



I skogen har den avsatte hertigen anpassat sig till ett enkelt och filosofiskt liv i naturen. Han och hans följeslagare, inklusive den melankoliske Jacques, finner glädje i att reflektera över livets förgänglighet och de sociala konventionernas absurditet. Jacques, som är en av pjäsens mest minnesvärda karaktärer, är en grubblande och ofta cynisk filosof som betraktar världen med en blandning av humor och misstro. Han är den som yttrar en av Shakespeares mest berömda monologer om hur världen är en scen där alla människor är skådespelare.


När Rosalind och Celia anländer till skogen, stöter de på den unge herden Silvius, som är förälskad i den vackra men kyliga Phebe. Phebe avfärdar Silvius kärlek men blir istället förälskad i Ganymedes, ovetande om att han i själva verket är Rosalind i förklädnad. Samtidigt lever Orlando i skogen efter att ha flytt undan sin brors mordförsök. Han har fått skydd hos den rättmätige hertigen men tillbringar dagarna med att skriva kärlekspoem till Rosalind och fästa dem på trädstammar. Rosalind, som känner igen hans poesi, ser en möjlighet att testa hans kärlek och närmar sig honom i sin förklädnad. Hon låtsas vara en erfaren kärleksrådgivare och föreslår att Orlando ska låtsas att hon, Ganymedes, är Rosalind och uppvakta henne som om det vore på riktigt. Orlando går med på spelet, omedveten om att han faktiskt talar till den kvinna han älskar.


Under tiden har Oliver, efter att ha misslyckats med att döda Orlando, själv hamnat i fara. Han blir attackerad av ett lejon men räddas av sin yngre bror. Denna händelse får honom att inse sin egen grymhet, och han ångrar sitt tidigare beteende. När han träffar Celia i skogen, förälskar han sig i henne, och hans förvandling från en skurk till en god man fullbordas genom deras kärlek.


Intrigerna i skogen når sin upplösning när Rosalind avslöjar sin sanna identitet. Hon ser till att Silvius får sin älskade Phebe, som, efter att ha förstått att Ganymedes inte är en man, accepterar att gifta sig med Silvius. Orlando och Rosalind förenas, och Oliver och Celia planerar att gifta sig. Till allas förvåning kommer bud om att Fredrik, den usurperande hertigen, har fått en religiös uppenbarelse och beslutat sig för att dra sig tillbaka från världen. Han återlämnar tronen till sin äldre bror, och alla i exil kan återvända hem. Pjäsen slutar med flera bröllop och firanden, och Jacques, alltid den eftertänksamme och utanförstående, väljer att inte delta i glädjen utan drar sig undan för att söka en mer kontemplativ tillvaro.

Comments


bottom of page