Sammanfattning av Sången om Salomo av Toni Morrison
- Carl Lindblom
- 22 nov. 2024
- 3 min läsning
Toni Morrisons Sången om Salomo är en djupt symbolisk och poetisk roman som utforskar teman som identitet, arv, frihet och familjeband. Handlingen följer Macon "Milkman" Dead III, en ung svart man som kämpar med att förstå sin plats i världen och sitt släktarv. Genom sin resa upptäcker han inte bara sin egen historia utan också betydelsen av gemenskap och försoning.
Historien börjar i Michigan på 1930-talet med en dramatisk öppning där en försäkringsagent, Robert Smith, planerar att flyga från ett hustak med hjälp av vingar han själv byggt. Händelsen lockar till sig en stor folksamling, inklusive Milkman Dead, som föds samma dag. Milkman är den första svarta bebisen som föds på Mercy Hospital och hans födelse markerar början på hans komplexa och splittrade liv.

Toni Morrison och hennes söner på 1980-talet. Foto: Gotfryd, Bernard
Milkman växer upp i en välbärgad, men känslomässigt kall familj. Hans far, Macon Dead II, är en materialistisk fastighetsägare som prioriterar rikedom och status framför allt annat. Hans mor, Ruth, är en ensam och undertryckt kvinna som fortfarande sörjer sin fars död. Milkman får sitt smeknamn efter att en av hushållsarbetarna ser honom ammas av sin mor långt efter småbarnsåldern, vilket blir en källa till både skam och mystik kring hans barndom.
Milkman är till en början självupptagen och distanserad från sin familj och sitt samhälle. Han är särskilt nära sin faster, Pilate, en mystisk och excentrisk kvinna som bor nära familjen och lever ett okonventionellt liv. Pilate har ingen navel, vilket bidrar till hennes aura av övernaturlighet. Hon är en central figur i Milkman’s liv och fungerar som en vägvisare, även om han först inte förstår hennes betydelse.
Som ung vuxen blir Milkman kär i Hagar, Pilates barnbarn, men deras förhållande präglas av hans känslomässiga distans och själviskhet. Hagars besatthet av Milkman blir destruktiv när han avvisar henne och hon försöker flera gånger döda honom, men misslyckas. Hennes tragiska slut speglar de obalanserade och destruktiva relationerna i Milkman’s liv.
Milkman börjar ifrågasätta sitt liv och söker efter mening. En konflikt med sin far om en påstådd skatt som Pilate gömt leder honom till en upptäcktsresa, både bokstavligt och bildligt. Milkman ger sig av för att hitta skatten, men hans resa blir istället en resa in i hans familjs förflutna och hans egen identitet.
Resan tar Milkman till Pennsylvania, där han börjar upptäcka sanningen om sin släkt. Hans farfar, den ursprunglige Macon Dead, hade varit en självständig markägare som blev brutalt mördad av vita män som ville åt hans mark. Milkman inser att hans fars materialism är en produkt av den traumatiska förlusten av familjens egendom och status. Han börjar förstå de val och kompromisser som format hans föräldrars liv.
Milkman reser vidare till Virginia, där han upptäcker mer om sin farmor Sing och sin farfar Jake. Han lär sig om deras rötter i en afrikansk-amerikansk gemenskap och om deras koppling till en mytisk berättelse om en man som kunde flyga. Milkman inser att flygning, både som fysisk förmåga och som symbol, har en djup betydelse i hans familjs historia. Berättelsen om flygning blir en metafor för frihet, transcendens och förmågan att övervinna smärta och förtryck.
Under sin resa förändras Milkman gradvis. Han börjar inse värdet av andra människor och utvecklar en känsla av empati och ansvar. Han knyter an till sin familjs historia och finner en ny styrka i att förstå sina rötter. Han upptäcker att skatten han sökte inte är materiell utan ligger i kunskapen om hans arv och i förmågan att förena sig med sin familjs historia.
Romanens klimax utspelar sig när Milkman återvänder hem och konfronterar de konflikter han lämnat bakom sig. Han står inför sin fars girighet, sin mors ensamhet och de sår som splittrat hans familj. Han försonas också med Pilate, som visar honom vägen till en djupare förståelse av livet och döden. Pilate dör tragiskt i slutet av romanen, men hennes visdom och kärlek fortsätter att vägleda Milkman.
I den sista scenen tar Milkman ett symboliskt språng, inspirerad av berättelsen om sin förfader som kunde flyga. Hans språng är både ett bokstavligt hopp och en metafor för hans nya insikt och frihet. Romanen avslutas med en känsla av försoning och transcendens, där Milkman finner sin plats i världen genom att omfamna sitt arv och sitt ansvar.
Sången om Salomo är en komplex och rik berättelse som utforskar teman som identitet, gemenskap och frihet. Genom Milkman’s resa belyser Morrison hur en förståelse av det förflutna kan ge kraft att övervinna nutidens hinder och hitta en väg framåt. Berättelsen är både djupt personlig och universell och den erbjuder en kraftfull reflektion över mänsklighetens kamp för att förstå sig själv och sin plats i världen.
Kommentare