Sammanfattning av Richard III av William Shakespeare

Richard III är ett krönikespel av William Shakespeare. Richard, hertig av Gloucester, betraktar kungariket England som en plats av frid efter de långa rosornas krig, men han själv finner inget nöje i denna fred. Han är missbildad, halt och föraktad, och han känner att han aldrig kommer att få kärlek eller respekt genom normala medel. Därför beslutar han sig för att ta makten genom svek, manipulation och mord. Hans första steg i denna plan är att få sin egen bror, Clarence, undanröjd. Han sprider ett rykte om att en profetia säger att någon med bokstaven "G" i sitt namn kommer att hota kungens makt, och eftersom Clarence heter George, får kungen, Edward IV, honom fängslad i Towern. Richard besöker Clarence i fängelset och låtsas vara hans vän, men skickar sedan två mördare för att dränka honom i en tunna vin.

William Shakespeare ca 1610

När kung Edward IV blir sjuk, gör Richard sitt bästa för att framstå som en lojal och from bror, men han manipulerar också hovet genom att så misstro mellan olika fraktioner. Han ser till att kungens anhängare, särskilt drottning Elizabeths familj, Woodville-klanen, misstänks för förräderi. Samtidigt försöker han vinna Lady Anne, änkan efter prins Edward, som dödades av Richards egen bror. Han finner henne sörjande vid hennes svärfars, kung Henrik VI:s, lik och börjar en smickrande och manipulativ konversation med henne. Trots att hon först förbannar honom och kallar honom ett monster, lyckas Richard genom list och övertalning få henne att gifta sig med honom, ett bevis på hans förmåga att vrida människor till sin vilja.

Blå slottet av L M Montgomery E-bok EPUB 49kr

Köp nu

Kung Edward IV dör snart, och hans unge son Edward V utses till hans efterträdare. Men Richard, som har blivit utsedd till prinsens beskyddare, ser till att han aldrig kröns. Han och hans allierade, särskilt hertigen av Buckingham, sprider rykten om att prinsen och hans yngre bror är illegitima, och de spärras in i Towern. För att befästa sin makt manipulerar Richard också Londons borgmästare och invånare genom att iscensätta en scen där han framställs som en motvillig härskare. Buckingham arrangerar ett spektakel där han låtsas be Richard att ta kronan, och efter mycket skenbart motstånd accepterar Richard "motvilligt" att bli kung av England.

För att försäkra sig om att ingen ska kunna utmana hans tron beordrar Richard att de unga prinsarna i Towern mördas. Han tvekar dock först, eftersom mordet på barn riskerar att göra honom impopulär. När Buckingham, hans viktigaste allierade, visar tvekan inför denna handling, vänder sig Richard istället till en mer hänsynslös mördare, Tyrell, som snabbt utför dådet. Detta markerar en vändpunkt i Richards styre: han börjar tappa sina allierades stöd. Buckingham, chockerad över prinsarnas mord, flyr och försöker leda ett uppror mot Richard, men tillfångatas och avrättas.

Samtidigt börjar Richard känna sig hotad av alla omkring sig. Han låter avrätta sin fru, Anne, och planerar att gifta sig med sin brorsdotter, prinsessan Elizabeth, för att legitimera sin makt. Men hans planer störs av Henry Tudor, earlen av Richmond, som samlar en armé i Frankrike och hotar att invadera England för att störta honom. Richards styre har blivit alltmer instabilt, och många av hans tidigare anhängare byter sida till Richmond.

När Richmonds armé landstiger i England möts de två sidorna i slaget vid Bosworth Field. Natten före slaget hemsöks Richard av spökena från alla han har mördat – Clarence, prinsarna i Towern, Lady Anne, Buckingham och många andra. Dessa spöken förbannar honom och lovar seger åt Richmond. På slagfältet kämpar Richard tappert men inser att han är övergiven av sina egna trupper. När hans häst dödas, utropar han desperat: "En häst, en häst! Mitt kungarike för en häst!" men han tillfångatas och dödas av Richmond.

Efter segern kröns Richmond till kung Henrik VII och gifter sig med Elizabeth av York, vilket förenar de två rivaliserande husen Lancaster och York. Hans seger markerar slutet på rosornas krig och början på Tudor-dynastin. Pjäsen avslutas med hans löfte om fred och rättvisa, i skarp kontrast till Richards tyranni och blodtörst.