Sammanfattning av Och solen har sin gång av Ernest Hemingway

"Och solen har sin gång" av Ernest Hemingway är en roman som fångar efterkrigstidens förlorade generation. Handlingen följer en grupp amerikanska och brittiska ex-pats som lever i Paris och Spanien under 1920-talet. Genom berättaren, Jake Barnes, utforskar romanen teman som kärlek, desillusion och människans sökande efter mening i en värld präglad av tomhet och förlorade ideal.

Jake Barnes är en amerikansk journalist som bor i Paris. Han är märkt av sina erfarenheter från första världskriget, både fysiskt och känslomässigt. En skada han ådragit sig under kriget har gjort honom impotent, vilket utgör en kärna i hans inre konflikt, särskilt i relation till Lady Brett Ashley, kvinnan han älskar. Brett är en vacker, karismatisk och självständig kvinna, men hennes liv präglas av rastlöshet och en oförmåga att binda sig. Hon och Jake har en djup känslomässig anknytning, men hans skada gör ett fysiskt förhållande omöjligt, vilket skapar en plågsam distans mellan dem.

Romanen inleds med en introduktion till Jakes liv i Paris, där han rör sig i kretsar av intellektuella, konstnärer och andra utlänningar. Livet präglas av nattliga fester, alkohol och ytliga relationer. Här introduceras även några av de andra centrala karaktärerna, som Robert Cohn, en amerikansk författare som kämpar med känslor av otillräcklighet och alienation. Cohn är en outsider i gruppen, och hans relation till de andra är ofta ansträngd, särskilt eftersom han är förälskad i Brett.

Ernest Hemingway 1950

Bretts relationer är en annan central del av berättelsen. Hon är förlovad med Mike Campbell, en charmig men självdestruktiv man som är djupt alkoholiserad och skuldsatt. Trots sin förlovning har Brett svårt att hålla sig till ett förhållande och inleder en rad kortvariga romanser. Hennes beteende skapar spänningar inom gruppen, särskilt när det gäller Jake, som lider i tysthet av sin kärlek till henne.

Jake och hans vänner bestämmer sig för att lämna Paris och resa till Spanien för att uppleva den årliga tjurfäktningsfestivalen i Pamplona. Resan till Spanien ger en välkommen paus från det hektiska livet i Paris, men relationerna mellan karaktärerna förblir spända. På vägen gör Jake ett stopp för att fiska i Baskien tillsammans med sin vän Bill Gorton. De två delar ett sällsynt ögonblick av lugn och kamratskap, vilket står i kontrast till det emotionella kaos som väntar dem i Pamplona.

När gruppen samlas i Pamplona blir festivalen en katalysator för undertryckta konflikter och passioner. Brett inleder en affär med Pedro Romero, en ung och oerhört skicklig tjurfäktare. Romero representerar en slags renhet och äkthet som står i kontrast till gruppens dekadenta livsstil. Bretts förhållande till Romero väcker starka reaktioner hos de andra. Mike blir svartsjuk och konfronterar både Brett och Romero, medan Cohn, som fortfarande är besatt av Brett, blir våldsamt arg och hamnar i slagsmål med Romero.

Tjurfäktningen är ett centralt motiv i romanen och används som en metafor för mod, passion och livets obevekliga natur. Jake är fascinerad av tjurfäktningens ritualer och dess råa skönhet, och han finner en slags tröst i dess tradition och struktur. Samtidigt blir det tydligt att gruppens liv är lika kaotiskt och destruktivt som den våldsamma kampen mellan tjur och människa.

Efter festivalen upplöses gruppen gradvis. Brett lämnar Romero, insikten om deras olikheter gör det omöjligt för dem att vara tillsammans. Hon söker återigen Jakes hjälp, och han reser för att hämta henne i Madrid. Deras sista möte är en sorglig påminnelse om deras komplicerade relation. Trots att de älskar varandra kan de aldrig vara tillsammans, och de är medvetna om att deras liv är dömda att förbli ofullständiga.

Romanens avslutning är lågmäld och bitterljuv. Jake och Brett åker tillsammans genom Madrid, och deras samtal återspeglar både deras förlorade drömmar och deras acceptans av verkligheten. När Brett beklagar att de inte kan vara tillsammans, svarar Jake med orden: "Visst är det vackert att tänka så?" Hans kommentar sammanfattar romanens centrala tema – en blandning av cynism och längtan efter en värld som kunde ha varit annorlunda.

"Och solen har sin gång" är en skildring av en generation som försöker navigera i spillrorna av kriget och dess konsekvenser. Genom Hemingways sparsmakade språk och symboliska bilder målas en komplex bild av mänskliga relationer och kampen för att finna mening i en förlorad tid. Romanen fångar både den sorg och den skönhet som präglar livet och förblir en tidlös berättelse om kärlek, förlust och motståndskraft.