top of page

Sammanfattning av Mysteriet på Blå tåget av Agatha Christie

Uppdaterat: 6 mars

Mysteriet på Blå tåget, med originaltitel The Mystery of the Blue Train, är en detektivroman av Agatha Christie. Katherine Grey har arbetat som sällskapsdam i tio år åt en äldre dam i England, och när hennes arbetsgivare avlider får hon en betydande arvslott. Detta förändrar hennes liv drastiskt och ger henne möjligheten att resa och uppleva världen, något hon aldrig tidigare haft råd med. Hon beslutar sig för att resa till Rivieran, och hennes resa dit sker med det berömda lyxtåget Blå tåget. Under resan får hon en inblick i de rika och berömda passagerarnas liv och bekantar sig särskilt med den glamorösa arvtagerskan Ruth Kettering. Ruth, som är gift med den charmige men opålitlige Derek Kettering, har en affär med en fransk älskare, greven Armand de la Roche, trots att hennes far, den hänsynslösa miljonären Rufus Van Aldin, starkt motsätter sig detta.


Ruth bär på en oerhört värdefull rubin kallad "Eldens hjärta", en sten med en lång historia av blodiga brott. Hennes far har gett henne stenen som en gåva, men han har också varnat henne för att den är eftertraktad av mäktiga brottslingar. När tåget når sitt slutmål hittas Ruth död i sin kupé, brutalt mördad, och rubinen är försvunnen. Eftersom mordet sker under en tågfärd och inom ett slutet utrymme är det en typisk situation för en klassisk kriminalgåta, och fallet intresserar Hercule Poirot, som också befinner sig i Frankrike vid tiden för brottet.

Agatha Christie ca 1910, målning av Nathaniel Hughes John Baird
Agatha Christie ca 1910, målning av Nathaniel Hughes John Baird

Poirot börjar omedelbart sin utredning och intervjuar alla misstänkta, inklusive Derek Kettering, som trots sitt äktenskapliga avstånd till Ruth fortfarande kan ha ett motiv. Han befann sig också på tåget, vilket gör honom till en möjlig gärningsman. Det visar sig att han har ekonomiska problem och att en skilsmässa skulle ha inneburit en katastrof för honom. Ruths far, Rufus Van Aldin, misstänker genast Derek och är övertygad om att han är ansvarig för sin dotters död, eftersom Derek skulle ha tjänat på hennes bortgång. Poirot är dock inte lika snabb att dra slutsatsen att Derek är den skyldige.


Poirot undersöker också greven de la Roche, Ruths älskare, som också har befunnit sig i närheten vid tidpunkten för mordet. Greven är en notorisk bedragare som lever på rika kvinnors pengar, och hans intresse för Ruth verkar ha varit mer ekonomiskt än romantiskt. Han kan mycket väl ha varit ute efter rubinen, och han saknar ett övertygande alibi. Poirot ser dock vissa oklarheter i detta scenario.



Samtidigt utvecklas en vänskap mellan Poirot och Katherine Grey, som har visat sig vara en skarpsinnig observatör. Katherine, som råkade träffa Ruth på tåget, erinrar sig detaljer från deras samtal och från de människor hon såg i närheten. Hon ger Poirot viktiga ledtrådar, även om hon själv inte inser det vid första anblicken. Poirot utnyttjar hennes minnesbilder för att rekonstruera händelserna och upptäcker att det finns en annan möjlig misstänkt: en mystisk kvinna i en slöja som sågs röra sig genom tåget under natten.


En central aspekt i utredningen är en annan kvinna, den vackra och farliga Mirelle, en dansare och Dereks älskarinna. Hon har en stark svartsjuka mot Ruth och har gjort öppna hot mot henne tidigare. Hon har också en koppling till den kriminella undre världen och kan ha haft motivet att både döda Ruth och stjäla rubinen för egen vinnings skull. Poirot misstänker att hon kan ha haft en roll i brottet, men han inser också att någon försöker manipulera bevisen för att fälla Derek Kettering.


Poirot avslöjar snart att mordet har utförts med en mycket genomtänkt planering. Han inser att Ruth inte bara mördades för att någon ville ha rubinen, utan att det även fanns ett personligt motiv. En av de avgörande ledtrådarna är att Ruths ansikte har förstörts efter mordet, vilket tyder på att mördaren ville försvåra identifieringen. Detta leder Poirot till en djärv teori: att den mördade kvinnan inte nödvändigtvis är Ruth. Han börjar undersöka möjligheten att en dubbelgångare har använts i en invecklad fälla för att lura alla.


Poirot kommer slutligen fram till att den verkliga mördaren är Major Knighton, Rufus Van Aldins pålitliga sekreterare. Knighton är i själva verket en mästertjuv, en del av en internationell liga av juveltjuvar. Han har planerat mordet noggrant och manipulerat alla ledtrådar för att få det att se ut som att Derek Kettering var den skyldige. Han har också iscensatt mordet på ett sådant sätt att misstankarna skulle riktas mot flera olika personer, men Poirot genomskådar hans plan.


Med hjälp av Poirots skarpa slutledningsförmåga avslöjas sanningen och den skyldige grips. Rubinen återfinns, och rättvisa skipas. Katherine Grey, som har varit en viktig del av Poirots utredning, får också en förändring i sitt eget liv. Hon har under resans gång kommit i kontakt med en man som börjar få starka känslor för henne, och i slutet av berättelsen verkar det som om hon har en ljus framtid framför sig, bortom sitt gamla liv som sällskapsdam.


Poirot, som alltid, avslutar fallet med en triumf, och ännu en gång har han visat att hans små grå celler kan lösa även de mest intrikata brott. Med mordgåtan på Blå tåget löst lämnar han scenen, redo för nästa mysterium som kommer i hans väg.

 
 
 

Commenti


bottom of page