top of page

Sammanfattning av Mor Courage och hennes barn av Bertolt Brecht

Uppdaterat: 6 mars

Mor Courage och hennes barn utspelar sig under det trettioåriga kriget på 1600-talet och följer Anna Fierling, känd som Mor Courage, en hänsynslös och företagsam markenterska som försöker tjäna sitt uppehälle genom att följa arméerna och sälja varor till soldaterna. Hon drar sin vagn genom krigshärjade landskap tillsammans med sina tre barn: Eilif, hennes äldste son som är modig och stark, men också våldsam; Schweizerkas, hennes yngre son som är ärlig men naiv; och Kattrin, hennes dotter som är stum och därmed symboliskt maktlös i en värld styrd av våld och bedrägeri. Mor Courage är en kvinna av pragmatism och envishet, som tror att hon kan överleva genom att balansera mellan krigets faror och de ekonomiska möjligheter som det skapar.


Berättelsen inleds när en värvare försöker rekrytera unga män till armén. Mor Courage inser faran men låter ändå Eilif följa med, lockad av de möjligheter som kriget kan ge honom. Hennes första förlust är därmed självpåtagen, ett ironiskt ögonblick där hon försöker skydda sin familj men samtidigt bidrar till dess undergång. Under krigets gång blir Eilif en berömd soldat på grund av sin brutalitet, vilket Mor Courage till en början ser som något positivt – han har anpassat sig till krigets regler och blivit en framgångsrik mördare.

Mor Courage framförd av Berliner Ensemble 2015, foto Diana Zapf-Deniz, licens Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0
Mor Courage framförd av Berliner Ensemble 2015, foto Diana Zapf-Deniz, licens Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0

Schweizerkas, den rättfärdige sonen, får arbete som regementskassör och insisterar på att han aldrig kommer att stjäla, även om detta innebär risker. När fienden närmar sig måste han gömma kassan för att inte förråda sitt samvete. Mor Courage försöker köpa hans frihet genom att muta officerarna, men när hon tvekar och prutar för länge blir han avrättad. Hennes snålhet, som i vanliga fall hjälper henne att överleva, kostar henne hennes andra barn.



Kriget fortsätter och Mor Courage vägrar lämna sitt liv som handlare. Hon är övertygad om att det bara är genom att vara pragmatisk och anpassningsbar som man kan överleva. Under en kort period av vapenvila ser hon en möjlighet att köpa in billiga varor och göra en vinst, men när kriget återupptas och ekonomin förändras, finner hon sig själv återigen i svårigheter. Hon klagar över kriget men inser att det är hennes försörjning, och hon kan inte skilja sitt eget välstånd från det lidande som omger henne.


Under tiden utvecklas Kattrin till den mest osjälviska och moraliskt starka av hennes barn. Hon lider under kriget och bevittnar soldaternas brutalitet utan att kunna tala eller försvara sig. Hon blir traumatiserad av en våldtäkt och utvecklar en djup avsky för den värld hon lever i. I en av pjäsens mest dramatiska scener riskerar hon sitt liv för att varna en by för ett annalkande anfall genom att slå på en trumma från ett hustak. Trots att soldaterna försöker tysta henne fortsätter hon tills de skjuter henne. Hennes död är en tragisk påminnelse om det högsta priset för osjälviskhet och motstånd i en värld som domineras av makt och våld.


Mor Courage sörjer sin dotter men fortsätter att dra sin vagn. Hon är nu ensam, hennes tre barn är borta, men hon vägrar att ge upp sitt liv. Hon är fångad i en cykel av krig och handel, där hon inte kan eller vill släppa taget om det enda liv hon känner till. I slutet av pjäsen, trots alla sina förluster, drar hon sin vagn vidare, oförmögen att lära sig av sitt öde eller förändra sitt sätt att leva. Hennes envishet, som både har hjälpt henne att överleva och orsakat hennes barns död, fortsätter att driva henne framåt.


Pjäsen är en skoningslös kritik av kriget och de ekonomiska mekanismer som driver det. Mor Courage är en paradoxal figur – samtidigt en överlevare och en förlorare, både sympatisk och avskyvärd. Hennes öde visar på den moraliska korruption som kriget skapar och hur människor blir fångade i system där de både utnyttjas och själva utnyttjar andra. Genom att vägra ge efter för sentimentalitet och genom att blanda humor med tragedi, skapar Brecht en pjäs som tvingar publiken att konfrontera krigets absurditet och den mänskliga naturens komplexitet.

 
 
 

Comments


bottom of page