top of page

Sammanfattning av Moderna tider av Charlie Chaplin

Charlie Chaplins Moderna tider, med originaltitel Modern Times (1936) är en mästerlig satir över industrialiseringens påverkan på människan och samhället. Filmen, en kombination av stumfilm och tidig ljudteknik, är både en komedi och en skarp samhällskritik som fokuserar på hur teknologiska framsteg och det moderna arbetslivet påverkar individen. Den följer den ikoniska karaktären ”The Tramp” (Luffaren), spelad av Chaplin själv, som navigerar genom en rad utmaningar i en snabbt förändrande värld präglad av fabriksarbete, ekonomisk depression och social orättvisa.


Berättelsen börjar i en gigantisk fabrik där Luffaren arbetar på ett löpande band. Scenen är en mästerlig parodi på industrins monotoni och avhumanisering. Arbetarna, reducerade till kuggar i ett större maskineri, utför repetitiva och meningslösa uppgifter i en frenesi som närmast liknar ett maskinellt mönster. Luffaren har till uppgift att skruva åt muttrar på en oändlig rad av metallbitar som passerar förbi honom. Takten på löpande bandet ökar stadigt, och Luffaren kämpar för att hålla jämna steg. Slutligen blir han överväldigad av tempot och får ett nervöst sammanbrott, vilket leder till att han börjar skruva åt allt i sin väg – inklusive knappar på kläder och till och med en kvinnas kjol.

Samtidigt introduceras fabrikens chef, som övervakar arbetet från sitt kontor via en gigantisk skärm – en föraning om övervakningens intrång i det moderna livet. Chefen testar en ny maskin som ska mata arbetarna automatiskt för att spara tid på lunchpauser. Luffaren blir försökskanin, och den absurda maskinen misslyckas katastrofalt, vilket leder till en serie kaotiska och komiska scener där han blir matad mot sin vilja med soppa och majsbröd i ett tempo han inte kan hantera.


Efter sitt sammanbrott hamnar Luffaren på sjukhus, men när han skrivs ut upptäcker han att världen utanför är lika kaotisk som fabriken. Arbetslösheten är hög på grund av den stora depressionen, och människor kämpar för att överleva. Han blir av misstag arresterad efter att ha blivit misstänkt för att vara en kommunistisk agitator när han viftar med en röd flagga som har ramlat av en lastbil. I fängelset hittar Luffaren dock oväntat en sorts tillflykt. Han råkar avvärja ett rymningsförsök av några medfångar, och som belöning får han en bekväm cell och speciell behandling. Men när han släpps fri, upptäcker han att han föredrog tryggheten i fängelset framför osäkerheten i världen utanför.


Utanför fängelset träffar Luffaren en föräldralös flicka, kallad ”The Gamin” (spelad av Paulette Goddard), som lever på gatan efter att hennes far har dödats i en strejk och hennes systrar har skickats till ett barnhem. Flickan är modig och överlever genom att stjäla mat och undvika myndigheterna. Hon och Luffaren slår sig samman, förenade av sin önskan att skapa ett bättre liv. De delar drömmen om ett hem där de kan leva i trygghet och lycka, och deras gemensamma mål driver berättelsen framåt.


Luffaren försöker få ett jobb för att ta hand om sig själv och flickan. Han lyckas tillfälligt få anställning som nattvakt i ett varuhus, men hans ansvar slutar i kaos när han blir påkommen åkandes på rullskridskor mitt i natten. Flickan smyger sig in i varuhuset för att äta och vila, men deras lycka blir kortvarig när polisen upptäcker dem, och de tvingas fly.


Nästa jobb Luffaren tar är på en fabrik som precis har återöppnat. Han får jobb som mekanikerassistent, men återigen uppstår problem. Under en olycklig händelsekedja fastnar Luffaren i en enorm maskin, vilket leder till en av filmens mest minnesvärda och symboliska scener där han blir en del av maskineriet bokstavligt talat. Trots detta arbetar han hårt, men när en strejk bryter ut och fabriken stängs, förlorar han återigen sin anställning.


Flickan får så småningom arbete som dansare på en restaurang, och hon lyckas också ordna en plats åt Luffaren som servitör och sångare. Scenen där Luffaren uppträder som sångare är särskilt minnesvärd, eftersom det är första gången Chaplins röst hörs på film. I en komisk twist glömmer Luffaren texten till sången, men improviserar genom att sjunga nonsensord med stora gester och uttryck, vilket blir en succé hos publiken. Det verkar som att de äntligen har hittat en plats där de kan lyckas.


Men deras lycka blir återigen kortvarig när polisen kommer för att arrestera flickan för tidigare brott. Paret tvingas fly, och filmen avslutas med en berömd scen där Luffaren och flickan vandrar längs en landsväg mot en oviss framtid. Trots alla motgångar och det osäkra slutet behåller de sin optimism och sitt hopp om en bättre morgondag.


Moderna tider är inte bara en berättelse om två individer som kämpar för att överleva i en hård värld, utan också en bredare kommentar om avhumaniseringen av arbete, ekonomiska orättvisor och samhällsstrukturer som lämnar de svagaste att kämpa på egen hand. Charlie Chaplins Luffare förblir en symbol för mänsklig uthållighet, humor och hopp mitt i motgångar. Filmen balanserar mästerligt mellan komedi och allvar och levererar ett tidlöst budskap om mänsklig värdighet och solidaritet.

Comments


bottom of page