Sammanfattning av Lille Lorden av Frances Hodgson Burnett

Lille Lorden är en barn- och ungdomsroman av Frances Hodgson Burnett. Cedric Errol är en sjuårig pojke som bor med sin mor i en enkel men varm och kärleksfull tillvaro i en liten lägenhet i New York. Hans far, kapten Errol, var en engelsk aristokrat som av kärlek gifte sig med Cedrics mor, en amerikansk kvinna av enklare börd. På grund av detta blev han förskjuten av sin egen familj, särskilt av sin far, den rike och stolte earlen av Dorincourt. Efter kapten Errols död har Cedrics mor försörjt sig och sin son så gott hon kunnat, och trots deras enkla liv är Cedric en glad och vänlig pojke som är älskad av alla i grannskapet. Han har en naturlig charm, artighet och en ovanligt varm och generös personlighet, vilket gör att både vuxna och barn tycker om honom.

Cedric har en särskilt nära relation till tre vuxna män: herr Hobbs, den buttre men godhjärtade ägaren av en liten livsmedelsaffär, Dick, en ung skoputsare som beundrar Cedric för hans vänlighet, och en gammal skotsk granne vid namn Mr. Havisham. Dessa tre utgör en sorts extrafamilj för Cedric, som spenderar mycket tid i affären där han och herr Hobbs diskuterar politik och rättvisa. Cedric beundrar det amerikanska sättet att leva och tycker att monarkin är något märkligt och onödigt.

Frances Hodgson Burnett, foto: Herbert Rose Barraud 

En dag förändras Cedrics liv drastiskt. En advokat från England, även han vid namn Mr. Havisham, anländer till New York med nyheten att Cedrics farfar, den gamla earlen av Dorincourt, har förlorat sina andra söner och att Cedric därför är den enda återstående arvingen till earltiteln och det enorma godset i England. Earlen är en kall och bitter man som avskyr det amerikanska blod som hans son förde in i familjen genom sitt giftermål, men han inser att han måste acceptera Cedric som sin arvinge. Dock insisterar han på att Cedrics mor inte ska bo tillsammans med honom i slottet, eftersom han ser henne som olämplig och underlägsen.

Blå slottet av L M Montgomery E-bok EPUB 49kr

Köp nu

Cedric, ovetande om den kyliga inställning hans farfar har gentemot hans mor, är exalterad över att resa till England och bli en lord. Han föreställer sig att hans farfar är en storslagen och ädel man, och han längtar efter att träffa honom. Medan hans mor blir djupt sårad över att bli avskild från sin son, bestämmer hon sig för att följa med till England och bosätta sig i ett mindre hus nära slottet, så att hon åtminstone kan vara i närheten av Cedric.

När Cedric anländer till slottet blir hans närvaro en chock för den gamla earlen. Den lille pojkens värme, artighet och oskuldsfulla tilltro till sin farfars godhet är något som earlen aldrig upplevt tidigare. Han är en hård och cynisk man som i hela sitt liv har behandlat människor med misstänksamhet och förakt, men Cedrics öppna och kärleksfulla natur börjar sakta bryta ner hans murar.

Trots att earlen försöker upprätthålla sin stränga fasad kan han inte undgå att bli påverkad av pojkens godhet. Cedric visar en naturlig artighet och en vilja att hjälpa alla omkring sig, från tjänarna i slottet till de fattiga på earls godsegendom. Han uttrycker beundran för sin farfar och ser honom som en generös och rättvis man, något som earlen, trots sig själv, börjar försöka leva upp till. Snart börjar han ta beslut som gynnar de människor som arbetar på hans mark, och han börjar behandla sina undersåtar med större omtanke.

Under tiden lider Cedrics mor i tystnad, eftersom hon inte får umgås med sin son så mycket som hon vill. Earlen har gjort klart att han inte vill ha något med henne att göra, men Cedric fortsätter att älska henne och längtar efter att få vara med henne. Han märker inte spänningen mellan henne och farfadern, eftersom han alltid tror det bästa om människor.

En dag hotas Cedrics nyvunna titel och arv när en kvinna vid namn Minna Higgins dyker upp tillsammans med en man som påstår sig vara hennes son. Hon hävdar att hennes son, Tom, är den sanna arvingen till earltiteln, eftersom han är den äldste sonen till en av earls avlidna söner. Hon påstår att hon och Cedrics farbror gifte sig i hemlighet i Amerika och att deras son därför har en starkare rätt till titeln än Cedric.

Nyheten skakar earlen, som blir rasande över möjligheten att Cedric inte skulle vara hans arvinge. Herr Hobbs, som nu har kommit till England för att besöka Cedric, blir också upprörd och försöker finna ett sätt att motbevisa kvinnans anspråk. Det är dock Dick, den unge skoputsaren från New York, som genomskådar Minnas lögn. Han känner igen henne som en kvinna från New Yorks slum och vet att hon aldrig varit gift med Cedrics farbror. Med hjälp av bevis och vittnesmål avslöjas bluffen, och Cedrics rätt till titeln bekräftas.

Earlen, som har levt i rädsla för att förlora sin arvinge, inser nu hur mycket Cedric betyder för honom. Samtidigt inser han att han har behandlat Cedrics mor orättvist. Han ser hur osjälviskt och kärleksfullt hon har uppfostrat sin son och att det är hennes inflytande som har gjort Cedric till den pojke han är. För första gången erkänner han hennes värde och låter henne komma till slottet för att återförenas med sin son.

Cedric, som alltid har sett världen genom en lins av godhet och rättvisa, ser detta som en naturlig utveckling. Han förstår aldrig riktigt den ondska och girighet som fanns bakom Minnas försök att stjäla hans arv, och han inser inte heller helt hur hans egen godhet har förändrat hans farfar. För honom har farfadern alltid varit en stor och nobel man, och nu har verkligheten kommit ikapp den bild han redan hade i sitt hjärta.

Slutet av berättelsen visar hur Cedrics kärlek och oskyldiga tro på människors inneboende godhet har förvandlat inte bara hans egen framtid utan även hans farfars liv. Earlen, som en gång var känd för sin hårdhet och egoism, har blivit en mer rättvis och omtänksam man, och Misselthwaite Manor, som tidigare var en plats präglad av stolthet och kyla, har nu blivit en plats av värme och kärlek.

Cedric, nu känd som Lord Fauntleroy, kommer att växa upp i England, men han glömmer aldrig sitt ursprung eller sina vänner från New York. Han förblir den generösa, kärleksfulla pojke han alltid varit, och hans framtid som den blivande earlen av Dorincourt ser ljus ut. Hans historia visar att äkta adel inte handlar om börd eller rikedom, utan om hjärtats godhet och förmågan att se det bästa i andra.