I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv av Tom Malmquist är en djupt personlig och gripande berättelse om sorg, kärlek och livets oförutsägbara skörhet. Romanen är en självbiografisk skildring där Malmquist beskriver en period av sitt liv präglad av oerhörd förlust, där glädje och sorg vävs samman på ett omskakande sätt. Genom ett intensivt, nästan dokumentärt, berättande tar Malmquist oss med på en resa genom det mest ofattbara – en period där hans flickvän Kajas sista dagar sammanfaller med att han själv blir pappa för första gången.
Boken börjar med att Kaja, som är gravid med deras första barn, plötsligt insjuknar allvarligt. Det som till en början verkar vara en vanlig influensa utvecklas snabbt till en akut och dödlig situation. På sjukhuset visar det sig att Kaja har drabbats av en svår och sällsynt form av leukemi. Hennes tillstånd försämras snabbt och läkarnas kamp för att rädda hennes liv blir en kamp mot klockan. Under denna tid lever Tom i en mardrömslik tillvaro på sjukhuset, där han tvingas balansera mellan hopp och förtvivlan, medan han iakttar hur Kaja blir allt svagare och kämpar för sitt liv. Situationen blir ännu mer komplex och känslomässigt överväldigande när beslut tas om att genomföra ett akut kejsarsnitt för att rädda barnet.
Tom Malmquist 2015, Foto: Bonhal , Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0
Efter födseln flyttas Kaja till intensivvårdsavdelningen medan deras nyfödda dotter, Livia, tas om hand på neonatalavdelningen. Tom slits mellan två avdelningar, mellan sin döende partner och sin nyfödda dotter, mellan livets mest hoppfulla och mest förkrossande ögonblick. Han befinner sig i en tillvaro av outhärdlig smärta och överväldigande ansvar. När Kaja till slut avlider lämnas Tom ensam med ett nyfött barn och en sorg så djup att den nästan är förlamande. Sorgen och chocken över att ha förlorat sin livskamrat precis i det ögonblick som deras gemensamma barn kommit till världen är överväldigande.
Under denna tid måste Tom, mitt i sitt eget kaos, navigera byråkratiska processer för att få vårdnaden om sin dotter, eftersom han och Kaja inte var gifta. Han tvingas bevisa sitt faderskap genom tester och gå igenom juridiska prövningar, samtidigt som han försöker bearbeta sin sorg och vänja sig vid sitt nya liv som ensam förälder. Processen visar på ett samhälle som ibland saknar förståelse för den mänskliga aspekten i krissituationer och är mer inriktat på regler och procedurer än på människans känslomässiga behov. För Tom blir det en extra börda att bära och i romanen skildrar han frustrationen över att inte bli sedd som den pappa och livspartner han var för Kaja och deras dotter.
Malmquist beskriver sorgen som något som är både konkret och abstrakt, en överväldigande närvaro som genomsyrar varje ögonblick och varje handling. Han berättar om hur han kämpar för att upprätthålla en vardag för sin dotter, hur han försöker skapa en känsla av trygghet för henne mitt i sin egen känslomässiga förvirring och saknad. Genom att fokusera på det vardagliga – att byta blöjor, mata sin dotter, försöka få henne att sova – finner han ett slags tillfällig förankring, även om sorgen hela tiden lurar under ytan och väntar på att slå till med full kraft.
Romanen är också en kärleksskildring, där Tom genom återblickar minns stunder från sitt och Kajas gemensamma liv. Vi får läsa om deras möten, deras kärlek och deras drömmar om framtiden. Malmquist skildrar Kaja som en intelligent, modig och kärleksfull kvinna som han ser som sin själsfrände. Genom dessa minnen framträder en bild av deras relation, som var fylld av både glädje och utmaningar, men som framför allt präglades av djup kärlek och tillit. Dessa minnen blir för Tom en källa till styrka, samtidigt som de påminner honom om vad han har förlorat.
Samtidigt som han sörjer Kaja och försöker hantera sin nya roll som ensam förälder, funderar Tom över existentiella frågor kring liv och död och om vad det innebär att vara människa. Romanen ställer frågor om hur man går vidare när man förlorat någon man älskar och om hur vi finner mening i det till synes meningslösa. Genom att väva in reflektioner över döden, sjukdomens slumpmässighet och föräldraskapets krav skapar Malmquist en bild av människans bräcklighet men också av vår förmåga att uthärda och fortsätta framåt, trots allt.
I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv är inte en bok med enkla lösningar eller förskönade beskrivningar. Malmquist undviker sentimentala uttryck och håller sig i stället till en rak och realistisk ton, som om han berättade en dagbok eller en rapport. Genom detta gör han läsaren till en del av sitt kaos och sin smärta och skildringen blir på så vis både personlig och allmängiltig. Hans språk är samtidigt poetiskt och osentimentalt, vilket förstärker känslan av autenticitet i berättelsen.
Boken avslutas med att Tom finner en sorts acceptans, om än smärtsam, av det liv han nu måste leva. Genom att se sin dotter växa upp och skapa nya minnen med henne, börjar han långsamt bygga en ny tillvaro som ensam förälder, samtidigt som Kajas minne förblir en central del av hans liv. I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv är en roman om att gå vidare utan att glömma, om att hålla fast vid minnen samtidigt som man tillåter sig själv att öppna sig för framtiden. Malmquists verk är en stark påminnelse om människans förmåga att överleva trots oöverstigliga förluster och om kärlekens kraft, som bär oss genom livets mörkaste stunder.
Comments