Sammanfattning av Henrik VI del 1-3 av William Shakespeare

Henrik VI del 1-3, med originaltitel Henry VI part 1-3, är ett krönikespel i tre delar av William Shakespeare.

Henrik VI del 1

Henrik VI del 1 inleds med att kung Henrik V nyligen har dött, och England befinner sig i en osäker situation. Den nye kungen, Henrik VI, är fortfarande ett barn, och riket styrs av ett råd av adelsmän som kämpar om makten. Samtidigt pågår det hundraåriga kriget mellan England och Frankrike, och den engelska dominansen i Frankrike börjar vackla.

Vid Henrik V:s begravning samlas de engelska adelsmännen, däribland hertigen av Bedford, som är regent i Frankrike, samt hertigarna av Gloucester och Exeter. De sörjer den döde kungen men är också bekymrade över framtiden. Nyheter anländer om att engelska fästningar i Frankrike har fallit, och att den franska prinsessan Karl, som utropat sig till kung av Frankrike, har fått en oväntad allierad i den unga bondflickan Jeanne d’Arc, som sägs ha övernaturliga krafter och har inspirerat de franska trupperna.

William Shakespeare ca 1610

Samtidigt i England börjar en bitter konflikt mellan två framstående adelsmän: hertigen av Somerset och Richard Plantagenet. De grälar om sin rätt till makt, och deras anhängare väljer varsin ros – en vit för York och en röd för Lancaster. Denna scen blir symbolisk för de kommande rosornas krig, som kommer att drabba England efter Henrik VI:s regeringstid.

I Frankrike möts de engelska trupperna, ledda av lord Talbot, av hårt motstånd från Jeanne d’Arc och hennes armé. Talbot är en modig och respekterad krigare, men han finner att Jeanne är en mäktig motståndare. Hon överlistar de engelska befälhavarna och återtar flera städer för Frankrike. Talbot och Jeanne möts i strid, och även om Talbot kämpar tappert, lyckas Jeanne gång på gång besegra engelsmännen genom list och mod.

Blå slottet av L M Montgomery E-bok EPUB 49kr

Köp nu

Samtidigt i England fortsätter maktkampen mellan Gloucester och Winchester, två mäktiga män vid hovet. Gloucester är kungens farbror och Lord Protector av England, medan Winchester är en inflytelserik biskop. De hatar varandra och låter sina privata trupper strida öppet på Londons gator. Konflikten hotar att destabilisera riket, men kungen, trots sin ungdom, försöker medla mellan dem.

I Frankrike fortsätter den engelska armén att kämpa, och Talbot, som nu har fått förstärkningar, återtar en del förlorad mark. Men när han försöker återta Bordeaux hamnar han i en fälla. Han och hans son, John Talbot, slåss tappert men blir omringade och dödas i strid. Deras död är en stor förlust för England och markerar slutet på den engelska dominansen i Frankrike.

Samtidigt fortsätter Jeanne d’Arc att leda de franska trupperna, men hennes lycka vänder. Hon börjar förlora slag, och till slut blir hon tillfångatagen av engelsmännen. Hon ställs inför rätta och anklagas för häxeri och förräderi. Trots att hon försvarar sig skickligt, döms hon till döden och bränns på bål. Hennes död firas av engelsmännen, men den franska nationalismen hon inspirerat kommer att fortsätta växa.

Under tiden bestämmer sig den unge kungen Henrik VI för att gifta sig med Margareta av Anjou, en fransk prinsessa. Äktenskapet föreslås av den engelske adelsmannen Suffolk, som har hemliga ambitioner att kontrollera kungen genom Margareta. Dock kommer bröllopet med ett högt pris: England tvingas ge upp flera franska territorier som en del av äktenskapsfördraget. När detta avslöjas blir många engelska adelsmän, särskilt hertigen av Gloucester, rasande, eftersom de ser det som en skamlig eftergift till Frankrike.

Pjäsen slutar med att England är djupt splittrat. Kung Henrik VI är fortfarande ung och svag, och hans hov är fyllt av intriger. Striderna i Frankrike går dåligt, och rivaliteten mellan adelsmännen i England blir alltmer bitter. Grunden är lagd för den fortsatta kampen om makten, både i Frankrike och i England, vilket kommer att utvecklas i de följande delarna av Henrik VI-trilogin.

Henrik VI del 2

Henrik VI del 2 inleds med att kung Henrik VI och Margareta av Anjou återvänder till England efter sitt bröllop. Hertigen av Suffolk, som arrangerade äktenskapet, hoppas att han ska få ännu mer makt genom drottningen, som han har ett nära förhållande till. Men i hovet råder stor spänning, särskilt eftersom många adelsmän är missnöjda med att England i samband med äktenskapsfördraget avträdde viktiga franska territorier, såsom Anjou och Maine. Hertigen av Gloucester, som är kungens farbror och Lord Protector, motsätter sig denna eftergift och oroar sig för kungens svaga ledarskap. Han är populär bland folket men har många fiender vid hovet, däribland drottning Margareta, Suffolk, och den mäktige biskopen av Winchester, som nu har blivit kardinal.

Henry VI sittande och hertigarna av York och Somerset. Målning av James William Edmund Doyle

Samtidigt växer konflikten mellan hertigarna av York och Somerset, som representerar de rivaliserande husen York och Lancaster. York anser att han har ett bättre anspråk på tronen än Henrik VI och börjar i hemlighet planera att störta kungen. Han har en växande skara anhängare, inklusive den stridslystne Warwick och den karismatiske Salisbury. Deras motsättningar blir alltmer öppna och våldsamma, vilket gör att England står på randen till inbördeskrig.

Hertigen av Gloucester blir snart föremål för en konspiration. Suffolk och kardinalen anklagar honom för förräderi och lyckas få honom fängslad. Kort därefter hittas han död i sin cell, och även om hans fiender hävdar att han dog av naturliga orsaker, är det uppenbart att han mördades. Hans död upprör både allmänheten och hans allierade, och många börjar se Suffolk som den skyldige. Folket hatar Suffolk, och till slut tvingas kungen att landsförvisa honom. Under sin resa till Frankrike tillfångatas han av pirater, som avrättar honom på ett grymt sätt.

Med Gloucester död och Suffolk borta får drottning Margareta ännu mer makt. Hon är ambitiös och beslutsam och försöker styra sin veka make. Samtidigt börjar hertigen av York att genomföra sin plan för att ta makten. Han låtsas vara lojal men manipulerar situationen för att skapa kaos i riket. Han sätter i hemlighet igång ett uppror i Kent, lett av den karismatiske populisten Jack Cade, som hävdar att han har kungligt blod. Cade och hans anhängare marscherar mot London och skapar en kortvarig revolution. De plundrar och avrättar kungliga tjänstemän, men när de tappar disciplinen vänder sig folket emot dem. Regeringens trupper slår tillbaka, och Cade blir till slut dödad när han försöker fly.

Trots att upproret krossats har hertigen av Yorks position stärkts. Han samlar sina trupper och marscherar mot London, där han öppet utmanar kung Henrik. York påstår att Somerset, som är kungens närmaste rådgivare, är en förrädare och kräver att han ska avsättas. Henrik tvekar men går till slut med på att fängsla Somerset, dock enbart för att lugna situationen. Men när Somerset kort därpå släpps fri, ser York det som bevis på kungens svaghet och proklamerar sig själv som den rättmätige kungen.

Denna maktkamp leder till öppen konflikt, och de två sidorna samlar sina arméer. På Yorks sida finns hans söner, Edward och Richard, samt Warwick och Salisbury. På kungens sida står drottning Margareta, Somerset och flera andra adelsmän. Strider utbryter vid St. Albans, där Yorks styrkor segrar. Somerset dödas i slaget, och Henrik VI tvingas fly tillsammans med Margareta. York triumferar, men det är tydligt att kriget bara har börjat. England är nu i fullt inbördeskrig, det som senare kommer att kallas Rosornas krig.

Henrik VI del 3

Henrik VI del 3 tar vid direkt efter händelserna i föregående del, där huset Yorks styrkor har segrat vid slaget vid St. Albans, och kung Henrik VI har flytt från London tillsammans med sin drottning Margareta. Hertigen av York har tagit kontroll över huvudstaden och kräver nu att han ska erkännas som Englands rättmätige kung. Henrik, som alltid är obeslutsam och svag, inser att han inte kan vinna mot Yorks överlägsna styrkor och går därför med på en kompromiss: han får behålla tronen under sin livstid, men efter hans död ska kronan övergå till York och hans ättlingar.

Denna uppgörelse skakar om det engelska hovet, särskilt eftersom Henrik VI har en ung son, prins Edvard. Drottning Margareta, rasande över att hennes son har berövats sin rätt till tronen, vägrar att acceptera avtalet. Hon samlar en armé av lojala anhängare, inklusive flera viktiga adelsmän, och startar ett fullskaligt krig mot huset York. Hon är fast besluten att krossa York och återta makten för sin sons räkning.

York, som har säkrat sitt anspråk men ännu inte krönts, samlar sina egna styrkor och marscherar norrut för att möta Margareta. De två arméerna konfronteras vid slaget vid Wakefield, där drottningens styrkor överraskar York. Han och hans trupper kämpar tappert men blir till slut besegrade. York själv tillfångatas och hånas av drottningen, som placerar en törnekrona på hans huvud och driver med hans anspråk på kungatiteln. Sedan avrättas han brutalt.

Efter Yorks död tar hans son Edvard, nu hertig av York, upp kampen och svär att hämnas sin far. Han och hans bror Richard, tillsammans med deras mäktige allierade Warwick, samlar sina trupper och förbereder sig för strid. Henrik VI och Margareta å sin sida förlitar sig på sina lojala adelsmän och försöker hålla riket samman. Kriget rasar vidare och når en ny höjdpunkt vid slaget vid Towton, där Yorks styrkor, trots att de till en början är i underläge, lyckas vinna en avgörande seger.

Efter denna triumf flyr Henrik VI till Skottland, medan drottning Margareta och prins Edvard också flyr utomlands för att söka hjälp. Edvard av York kröner sig själv till kung Edvard IV och tar kontroll över London. Han är en karismatisk och kraftfull ledare och börjar konsolidera sin makt. Hans bror, den listige och ambitiöse Richard, framtida hertig av Gloucester, stöder honom, men även här finns interna maktstrider.

Medan kung Edvard IV försöker befästa sin position får han problem inom sitt eget läger. Warwick, som spelade en avgörande roll i att få honom på tronen, börjar känna sig åsidosatt, särskilt när Edvard gifter sig med den vanliga adelsdamen Elizabeth Woodville istället för att ingå ett politiskt fördelaktigt äktenskap som Warwick föreslagit. Detta förråder Warwicks förväntningar, och han vänder sig mot Edvard och byter sida till huset Lancaster.

Warwick reser till Frankrike och ingår en allians med drottning Margareta. De enas om att återinsätta Henrik VI på tronen, och Warwick återvänder till England med en ny armé. Han lyckas tillfångata Edvard IV och befriar den gamle kung Henrik VI, som åter placeras på tronen. Men Henrik, som är svag och ovillig att regera, är endast en marionett för Warwick och drottningen.

Edvard IV lyckas dock fly, och tillsammans med sin bror Richard samlar han sina anhängare och förbereder sig för en motattack. De återvänder till England och vinner snabbt tillbaka sina positioner. Vid slaget vid Barnet möter Edvard Warwicks armé. Striden är våldsam, och till slut dödas Warwick, vilket innebär ett enormt bakslag för huset Lancaster.

Men kampen är ännu inte över. Drottning Margareta anländer från Frankrike med sin son och en ny armé. Hon försöker göra ett sista försök att rädda huset Lancaster, men hennes trupper besegras slutligen vid slaget vid Tewkesbury. Prins Edvard, hennes son och hoppet för huset Lancaster, tillfångatas och mördas kallblodigt av Edvard IV:s män, troligen av Richard, som redan visar tecken på sin grymhet och ambition.

Efter denna förlust är Lancasterdynastin krossad. Drottning Margareta tas till fånga, och Henrik VI, som suttit fängslad i Towern, mördas, troligen av Richard, som har egna ambitioner att ta makten. Med dessa dödsfall är huset Yorks seger fullständig, och Edvard IV kan nu regera ostört.

Trots att kriget är över och huset York har segrat finns tecken på framtida konflikter. Richard av Gloucester, kungens bror, har egna planer på att ta makten och börjar redan intrigera mot sina egna släktingar. Dessa spänningar kommer att leda till de händelser som skildras i pjäsen Richard III.