Sammanfattning av Henrik IV av William Shakespeare
- Carl Lindblom
- 12 feb.
- 3 min läsning
Uppdaterat: 6 mars
Henrik IV, med originaltitel Henry IV, är ett krönikespel av William Shakespeare. Kung Henrik IV sitter på Englands tron efter att ha avsatt och låtit mörda sin föregångare, Richard II. Hans regeringstid präglas av oroligheter, både inre och yttre. Uppror hotar från flera håll, och han känner sig tyngd av bördan att styra ett splittrat rike. Samtidigt är han djupt besviken på sin son, prins Hal, som istället för att uppträda som en värdig tronföljare ägnar sina dagar åt att driva runt i Londons värdshus med den bohemiske och skrupelfria riddaren Sir John Falstaff och dennes skara av skojare och tjuvar. Kungen önskar att hans son vore mer lik den unge och modige Henry Percy, kallad Hotspur (hetsporre), som har vunnit stor ära i strid och hyllas som en hjälte.

Hotspur är son till greven av Northumberland och tillhör en mäktig familj som en gång hjälpte Henrik IV att ta tronen. Men nu känner sig familjen Percy förrådd av kungen, eftersom de anser att han inte har hållit sina löften till dem. De allierar sig med Owen Glendower, en walesisk rebell, och Douglas, en skotsk krigsherre, för att störta Henrik IV och själva ta makten. Hotspur, som är hetlevrad och besatt av ära, driver på upprorsplanerna trots att hans far tvekar. Han förlitar sig på sin egen krigiska skicklighet och vägrar lyssna på försiktiga råd.
Under tiden fortsätter prins Hal att umgås med Falstaff, som är en lögnare och en opportunist men också en kvicktänkt och charmig person. Falstaffs värld är fylld av dryckeslag, stölder och komiska upptåg. Han skryter om sina bedrifter men är i själva verket en feg och självupptagen man. Hal roar sig kungligt men är samtidigt fullt medveten om att han en dag måste axla sitt ansvar. Han avslöjar i en monolog att han ser sitt utsvävande liv som ett sätt att chockera världen när han till slut vänder sig bort från det och visar sin verkliga potential.
När upproret blir akut, kallas Hal till hovet. Hans far klandrar honom för hans lättsinniga liv och önskar att han vore mer lik Hotspur. Hal svär att han kommer att bevisa sin lojalitet och sin tapperhet i den kommande striden. Han får sin chans när kungens trupper konfronterar rebellerna vid slaget vid Shrewsbury. Striden är brutal, och Hotspur och Hal möts i en dramatisk envig. Hal dödar Hotspur och vinner därmed sin första stora ära. Samtidigt fejkar Falstaff sin egen död för att undkomma faran och tar sedan äran för att ha besegrat Hotspur, vilket Hal genomskådar men låter passera som en del av deras skämtsamma relation.
Trots kungens seger är upproret inte helt krossat. Northumberland och Glendower planerar nya attacker. Kungen blir allt sjukare och oroligare, samtidigt som Hal börjar visa sig mer som en ansvarstagande tronföljare. Han tillbringar mer tid vid hovet och försöker vinna sin fars förtroende. Falstaff, å andra sidan, fortsätter att leva som förr och drömmer om den dag då Hal blir kung, då han hoppas på rikedom och makt.
När Henrik IV till slut ligger på sin dödsbädd, kommer Hal till honom. Kungen är först misstänksam och tror att hans son är otålig att ta makten, men Hal visar sig vara en förändrad man. Han försäkrar sin far om sin lojalitet och tar symboliskt på sig kungens krona, redo att bära ansvaret. Henrik IV dör, och Hal blir kung Henrik V.
När Falstaff får nyheten om att Hal har blivit kung, skyndar han till hovet i tron att han ska belönas. Men den nye kungen avvisar honom offentligt och förklarar att han nu måste lämna sitt gamla liv bakom sig. Falstaff blir förkrossad, och hans vänner inser att deras dagar av lättja är över. Henrik V markerar därmed en ny era, där han stiger fram som en stark och värdig härskare, redo att ena riket och uppfylla sitt öde.
Comentarios