Sammanfattning av Fortune’s Formula av William Poundstone
- Carl Lindblom
- 6 mars
- 4 min läsning
Fortune’s Formula: The Untold Story of the Scientific Betting System That Beat the Casinos and Wall Street (2005) av William Poundstone är en fascinerande bok om hur matematik, ekonomi och spelteori sammanflätas i jakten på att slå marknader och kasinon. Boken utforskar hur Claude Shannon, fadern till informationsteorin, tillsammans med den karismatiske matematikern Edward Thorp, utvecklade och tillämpade Kelly-kriteriet – en formel för att maximera kapitaltillväxt genom optimerade satsningar.
Boken kombinerar biografi, historia och ekonomi för att beskriva hur dessa idéer applicerades i verkligheten, från blackjackbord till Wall Street, och hur de påverkade synen på risk och investeringar. Den diskuterar också de etiska och juridiska aspekterna av att försöka "slå systemet".
1. Den matematiska jakten på förmögenhet
Bokens centrala idé kretsar kring Kelly-kriteriet, en matematisk formel utvecklad av John L. Kelly Jr. vid Bell Labs 1956. Kelly utvecklade denna formel som en lösning på ett kommunikationsproblem inom telekommunikation, men den visade sig ha oväntade tillämpningar inom spel och investeringar.
Formeln bygger på en princip där en person, givet en fördel i en satsning, bör satsa en specifik procentandel av sin bankrulle för att maximera den långsiktiga geometriska tillväxten av sin förmögenhet. Kellys idé baseras på informationsteori, ett område utvecklat av Claude Shannon, som revolutionerade kommunikation och databehandling.
Denna formel visade sig vara ett kraftfullt verktyg för att hantera osäkerhet och optimera avkastning på satsningar och investeringar.
2. Claude Shannon och informationsteorin
Claude Shannon, en av huvudpersonerna i boken, är mest känd för att ha utvecklat informationsteorin, som revolutionerade kommunikationsteknologi. Hans arbete på Bell Labs ledde till insikter om hur information kunde kvantifieras och överföras effektivt.
Shannon var inte bara en briljant teoretiker utan också en entusiastisk spelare och investerare. Han fascinerades av Kellys idé och insåg att den kunde användas för att slå hasardspel och finansiella marknader. Shannon experimenterade med olika metoder för att förbättra oddsen i blackjack och roulette, inklusive att använda en primitiv bärbar dator för att räkna kort och förutsäga rouletteutfall.
Hans intresse för spekulation ledde honom också till aktiemarknaden, där han började samarbeta med Edward Thorp för att tillämpa Kellys formel på investeringar.
3. Edward Thorp och att slå kasinon
Edward Thorp, en ung matematiker på 1960-talet, tog Kellys idéer och applicerade dem på blackjack. Genom att använda en tidig dator utvecklade han en kortsräkningsstrategi som kunde ge spelaren en fördel över kasinot.
Thorp testade sin strategi i riktiga kasinon i Las Vegas och fann att han konsekvent kunde vinna över tid. Han publicerade sina fynd i boken Beat the Dealer (1962), som blev en bästsäljare och förändrade synen på spelteori.
Hans tillämpning av Kelly-kriteriet innebar att han satsade en optimal andel av sin bankrulle beroende på oddsen i spelet. Detta gjorde att hans kapital växte snabbare än om han hade satsat slumpmässigt eller konservativt.
Men kasinona svarade snabbt genom att införa åtgärder mot kortsräknare, såsom att blanda korten oftare och förbjuda vissa spelare.
4. Från kasinon till Wall Street
Efter sina framgångar i Las Vegas insåg Thorp att samma matematiska principer kunde appliceras på aktiemarknaden. Han började analysera derivat och upptäckte felprissatta optioner.
Thorp blev en av de första att systematiskt använda kvantitativa metoder för att investera. Han startade en hedgefond, Princeton Newport Partners, där han använde Kelly-kriteriet och andra matematiska strategier för att generera konsekvent avkastning.
Hans arbete inspirerade en hel generation av kvantitativa investerare, inklusive personer som Jim Simons (grundare av Renaissance Technologies) och senare hedgefonder som använde algoritmisk handel.
5. Wall Streets reaktion och kritik mot Kelly
Trots Kelly-kriteriets matematiska elegans är det inte universellt accepterat inom finansvärlden. Många investerare föredrar mer konservativa strategier och anser att Kellys formel leder till för aggressiva satsningar.
Warren Buffett och andra värdeinvesterare har argumenterat att riskhantering är viktigare än att maximera tillväxten, och att Kellys metod kan leda till stora svängningar i kapital. Många hedgefonder använder därför fractional Kelly, där de satsar en bråkdel av vad Kelly-formeln föreslår för att minska risken.
Bokens senare kapitel diskuterar dessa kritiska perspektiv och hur olika investerare har anpassat Kellys idéer efter sina egna riskpreferenser.
6. Legala och etiska frågor
Fortune’s Formula diskuterar också de juridiska och etiska aspekterna av att slå marknader och kasinon.
Kasinonas kamp mot spelare: När kasinon insåg att spelare som Thorp kunde slå dem, ändrade de reglerna och förbjöd vissa strategier.
Wall Streets kvantkrig: Användningen av matematiska modeller på finansmarknader har lett till frågor om marknadsmanipulation och etiska gränser för automatiserad handel.
Insiderhandel och juridiska gråzoner: Boken berör även finansvärldens moraliska dilemman, där vissa investerare använder avancerade kvantstrategier som gränsar till vad som är lagligt acceptabelt.
7. Slutord: Kelly-kriteriet idag
Boken avslutas med en diskussion om hur Kelly-kriteriet fortfarande används idag. Inom spelvärlden är det en central strategi för professionella spelare och oddssättare. På Wall Street har kvantitativa hedgefonder som Renaissance Technologies tillämpat liknande idéer för att generera enorma vinster.
Men Kellys formel är inte en universallösning – den kräver en fördel gentemot marknaden och kan vara riskabel vid felaktiga antaganden. Trots detta har den spelat en avgörande roll i utvecklingen av moderna investeringsteorier.
Sammanfattning
Fortune’s Formula är en djupgående undersökning av sambandet mellan spelteori, matematik och finans. Genom berättelsen om Shannon, Thorp och Kelly visar Poundstone hur en enkel matematisk formel kunde användas för att slå kasinon och revolutionera Wall Street.
Boken är en blandning av historia, biografi och ekonomi, och den ger en fascinerande inblick i hur vetenskap kan användas för att förstå och utnyttja risk och osäkerhet.
Slutsatsen är att medan Kelly-kriteriet erbjuder en teoretiskt optimal strategi för kapitaltillväxt, är dess tillämpning i praktiken beroende av noggranna antaganden och en förståelse för riskhantering.
Comments