Sammanfattning av En liten prinsessa av Frances Hodgson Burnett
- Carl Lindblom
- 19 feb.
- 5 min läsning
Uppdaterat: 6 mars
En liten prinsessa är en barn- och ungdomsroman av Frances Hodgson Burnett. Sara Crewe är en ovanligt klok och fantasifull flicka som växer upp i Indien, där hennes far, kapten Crewe, är en förmögen brittisk officer. Eftersom han vill ge sin dotter den bästa utbildningen skickar han henne till Miss Minchins internatskola för flickor i London. Trots att hon är mycket älskad av sin far känner Sara sig ensam när hon lämnar honom och det soliga Indien för den gråa och kalla staden.
Vid sin ankomst till skolan imponerar hon omedelbart på lärarna och de andra eleverna med sin intelligens, sitt artiga sätt och sitt sätt att uttrycka sig. Hennes far har skickat henne med en hel garderob av vackra kläder, dyra leksaker och böcker, vilket gör att Miss Minchin behandlar henne med stor vördnad. Miss Minchin är en hård och girig kvinna som ser eleverna som en inkomstkälla snarare än som barn att ta hand om, men eftersom kapten Crewe är rik och generös ser hon Sara som skolans stjärnelev och kallar henne sin "prinsessa".

Trots sin status som den mest privilegierade eleven på skolan är Sara aldrig högfärdig eller elak. Hon är godhjärtad och generös, och hon använder sin rika fantasi för att berätta historier för de andra flickorna. Hon blir särskilt vän med den blyga och osäkra Ermengarde, den lilla tjänsteflickan Becky och den yngsta eleven, Lottie, som ofta får raseriutbrott. För alla tre blir Sara en sorts beskyddare och förebild. Hon tröstar Lottie, hjälper Ermengarde att förstå sina studier och smyger mat till Becky, som arbetar hårt under svåra förhållanden.
En dag får Sara ett brev från sin far, där han berättar att han har investerat hela sin förmögenhet i en diamantgruva tillsammans med en vän. Han är övertygad om att gruvan kommer att göra honom ännu rikare, men så snart investeringen är gjord får Miss Minchin besked om att kapten Crewe har dött av feber i Indien och att hans förmögenhet är borta. Plötsligt står Sara ensam i världen utan pengar eller skydd.
Miss Minchin, som tidigare dyrkat Sara på grund av hennes rikedom, visar nu sitt verkliga ansikte. Hon är rasande över att ha förlorat en av sina mest inkomstbringande elever och bestämmer sig för att straffa Sara genom att hålla henne kvar på skolan, men inte längre som elev utan som tjänsteflicka. Hon tar alla hennes ägodelar, låter henne bo i ett kallt, dragigt vindsrum och tvingar henne att arbeta långa dagar med att städa, hämta kol och springa ärenden.
Trots sitt fall från rikedom och privilegium vägrar Sara att ge upp sin godhet och sin värdighet. Hon fortsätter att se sig själv som en prinsessa i sitt hjärta och försöker behålla sin stolthet genom att använda sin fantasi. Hon föreställer sig att hennes rum är en fin kammare i ett palats och att hon fortfarande är lika betydelsefull som tidigare. Hennes vän Becky, som nu delar hennes lidande, beundrar hennes styrka och uppmuntras av hennes sätt att tänka.
Sara fortsätter att vara vänlig mot de andra flickorna, men Miss Minchin gör sitt bästa för att isolera henne. Hon ser till att de rika eleverna inte längre pratar med henne, men Ermengarde och Lottie förblir lojala vänner och smyger ibland upp till vindsrummet för att träffa henne.
Under sina många tunga arbetsdagar får Sara en ny vana – hon går ofta förbi en brödbutik, där en fattig tiggareflicka sitter utanför. Trots sin egen hunger och fattigdom delar Sara en dag sin enda slant med flickan och köper bröd åt henne. Denna handling av osjälviskhet blir ett exempel på hennes prinsesshjärta, eftersom hon fortsätter att ge bort det lilla hon har till dem som har ännu mindre.
Samtidigt har en rik man vid namn Mr. Carrisford flyttat in i huset bredvid internatskolan. Han var kapten Crewes affärspartner och den som övertalade honom att investera i diamantgruvan. Efter kapten Crewes död trodde han att han hade förlorat alla pengar och att han därmed förstört sin väns liv, vilket har gett honom stor skuld och sorg. Men ironiskt nog visar det sig att diamantgruvan faktiskt var en framgång och att den nu har gjort Carrisford förmögen. Han bestämmer sig för att försöka hitta kapten Crewes dotter och gottgöra sitt misstag, men han har ingen aning om att hon befinner sig precis intill hans eget hem.
En dag, efter en särskilt svår natt på den kalla vinden, vaknar Sara och Becky och finner att något otroligt har hänt. Under natten har någon kommit in i deras rum och lämnat varma filtar, mat och vackra möbler. De är chockade men tacksamma över detta mysterium, som fortsätter under de följande nätterna. Mat och presenter dyker upp i hemlighet, och det ger Sara och Becky nytt hopp.
Det visar sig att det är Mr. Carrisfords tjänare, Ram Dass, som har lagt märke till Sara och hennes lidande genom fönstret. Han har berättat för sin herre om flickan som verkar ha en kunglig hållning trots sin fattigdom, och Carrisford, som alltid velat hjälpa en föräldralös flicka, beslutar sig för att förbättra hennes tillvaro utan att veta att det faktiskt är kapten Crewes dotter han hjälper.
Slutligen avslöjas sanningen när Sara en dag skickas till Carrisfords hus för att leverera ett brev. När hon träffar honom berättar hon om sin far och sin tid i Indien, och Carrisford inser förfärat att den flicka han letat efter hela tiden har varit så nära honom. Han tar omedelbart Sara till sig och förklarar att han vill bli hennes beskyddare.
När Miss Minchin får reda på detta blir hon chockad och försöker snabbt återfå Saras gunst genom att erbjuda henne sin gamla plats på skolan. Men Sara, som nu förstår Miss Minchins sanna natur, avvisar henne artigt men bestämt. Miss Minchin försöker hota henne, men Sara är inte längre rädd för henne, och Becky, som också har lidit under Miss Minchins styre, får nu anställning som Saras sällskapsflicka och behandlas som en vän istället för en tjänare.
Sara flyttar in hos Mr. Carrisford och blir återigen en rik och respekterad flicka, men hon har förändrats av sin tid i fattigdom. Hon är nu ännu mer medveten om de mindre lyckligt lottades svårigheter och lovar att alltid hjälpa andra, precis som hon en gång försökte hjälpa Becky och den lilla tiggaren.
Slutet av berättelsen visar hur Saras osjälviskhet och inre styrka har lett henne genom svårigheter och till slut gett henne en bättre framtid. Hon förblir samma vänliga och fantasifulla flicka som hon alltid varit, men nu har hon även lärt sig att styrka och mod kan övervinna de svåraste omständigheter. Hennes resa från en bortskämd men godhjärtad flicka till en kämpande tjänsteflicka och slutligen till en uppskattad och älskad ung dam visar att sann adel inte ligger i rikedom utan i hjärtats godhet.
Comments