Sammanfattning av Den flygande döden av Agatha Christie

Den flygande döden, med originaltitel Death in the Clouds, är en detektivroman av Agatha Christie. Hercule Poirot befinner sig ombord på ett flygplan som reser från Paris till London. Det är en relativt lugn flygning, och passagerarna ombord är en brokig skara människor. Bland dem finns den engelska tandläkaren Norman Gale, den franska affärsmannen Armand Dupont och hans son Jean, den unga modedesignern Jane Grey, den excentriska arkeologen Daniel Clancy, den rika och tillbakadragna Madame Giselle, samt några andra. Poirot, som är trött, tar en tupplur under resan och vaknar upp till en plötslig uppståndelse – Madame Giselle har hittats död i sin stol.

Vid en första anblick verkar det som om hon dog av en naturlig orsak, men vid närmare undersökning upptäcks ett litet stickmärke på hennes hals. Snart hittas också en liten blåsförgiftad pil på golvet, vilket leder till en häpnadsväckande slutsats: någon har mördat henne med en blåsrörspil fylld med gift. Mördaren måste finnas ombord på flygplanet, eftersom det inte finns någon annan möjlighet att en utomstående skulle ha kunnat begå brottet. När flyget landar i London tar den brittiska polisen över fallet, och Poirot dras in i utredningen.

Agatha Christie ca 1910, målning av Nathaniel Hughes John Baird

Polisen upptäcker att Madame Giselle, vars riktiga namn är Marie Morisot, var en mycket förmögen kvinna som i hemlighet lånade ut pengar till rika och inflytelserika personer. Hennes affärsmetoder var okonventionella – hon behöll alltid hemliga dokument och bevis på sina kunders transaktioner, vilket gav henne en enorm makt över dem. Om någon inte betalade tillbaka sina skulder kunde hon utpressa dem. Det verkar alltså som om någon av hennes låntagare kan ha velat röja henne ur vägen.

Blå slottet av L M Montgomery E-bok EPUB 49kr

Köp nu

Poirot börjar sin utredning genom att intervjua de andra passagerarna. Tandläkaren Norman Gale förklarar att han såg mycket lite eftersom han var upptagen med att läsa en tidning. Jane Grey, som hade tagit flyget för första gången, berättar att hon var för uppslukad av själva resan för att lägga märke till några detaljer. Daniel Clancy, den excentriske deckarförfattaren, säger att han satt och tänkte på en av sina böcker och därför inte såg något alls. Armand och Jean Dupont, far och son, var upptagna med att diskutera sina arkeologiska fynd. Andra passagerare verkar också ha haft sina egna anledningar att inte lägga märke till vad som pågick.

En viktig fråga är hur mordvapnet, blåsröret, kunde ha smugglats ombord och sedan försvinna. Det verkar osannolikt att någon skulle ha kunnat ta med sig ett sådant föremål utan att det upptäcktes. När planet genomsöks noggrant hittar dock en steward ett blåsrör under Poirots säte. Detta verkar märkligt, eftersom det är osannolikt att Poirot själv skulle ha något att göra med mordet. Snarare verkar det som om någon har försökt plantera bevisen på honom.

Poirot undersöker även offret och upptäcker att Madame Giselle bar en mycket värdefull pärla. Han får också reda på att hon hade en dotter, men att denna dotters identitet har hållits hemlig. Det finns en möjlighet att någon som kände till dotterns existens ville undanröja Madame Giselle innan hon kunde avslöja något.

Utredningen tar en vändning när Poirot och polisen börjar undersöka Madame Giselles affärsverksamhet och hennes kundlista. Det visar sig att flera av personerna ombord hade en anledning att vilja se henne död. En av hennes låntagare var den charmiga men skuldsatta franske greven Cicéret, och det visar sig att han hade varit i kontakt med Madame Giselle strax innan hennes död. En annan misstänkt är den gåtfulla Anne Morisot, som visar sig vara Madame Giselles dotter och potentiella arvtagerska. Hon kan ha haft motiv att döda sin mor för att ärva hennes förmögenhet, men Poirot misstänker att det finns mer i fallet än så.

Poirot börjar misstänka att mordet var mycket noggrant planerat. Han tror att någon ombord visste om Madame Giselles rädsla för insektsbett och använde detta för att genomföra mordet. Någon hade nämnt ett bi i kabinen, vilket distraherade passagerarna och gjorde att mordet kunde ske utan att någon lade märke till det.

Under tiden fortsätter Poirot att studera de andra passagerarna. Han noterar att Norman Gale, tandläkaren, kunde ha haft möjligheten att använda en mycket tunn och diskret spruta för att injicera giftet i Madame Giselle, vilket skulle förklara det lilla stickmärke som hittades på hennes hals. Han misstänker också att Jane Grey, trots sin oskuldsfulla framtoning, kan vara inblandad på något sätt.

Poirot avslöjar till slut sanningen genom en noggrant iscensatt fälla. Han arrangerar ett möte där alla misstänkta är närvarande och presenterar sin teori. Han avslöjar att mördaren är Norman Gale. Gale var kär i Anne Morisot och såg ett tillfälle att bli rik genom att hjälpa henne att få sin mors förmögenhet. Han insåg att ett mord ombord på ett flygplan skulle vara det perfekta brottet, eftersom det skulle vara svårt att fastställa hur det utfördes.

Gale hade använt en mycket tunn spruta för att injicera gift i Madame Giselles hals när han låtsades böja sig ner för att plocka upp något. Han planterade sedan blåsröret under Poirots stol för att avleda misstankar. För att ytterligare förvirra utredningen hade han iscensatt det falska spåret med det utbytta fotografiet och den påstådda dottern, vilket fick polisen att gå i fel riktning.

När Gale inser att han är avslöjad försöker han fly men grips av polisen. Anne Morisot, som hade varit ovetande om hela planen, blir chockad och förtvivlad när hon inser att mannen hon trodde sig älska var en kallblodig mördare.

Poirot avslutar fallet genom att förklara att mordet var skickligt genomfört men att han, genom sin känsla för detaljer och människors psykologi, kunde se igenom det. Han konstaterar att mördare ofta gör misstag genom att försöka vara för smarta – i detta fall genom att försöka lägga skulden på någon annan på ett alltför uppenbart sätt.

När fallet är löst återvänder Poirot till London, nöjd över att ännu en gång ha överlistat en mördare. De andra passagerarna återgår till sina liv, vissa lättade, andra skakade av insikten att de hade suttit så nära en mördare i luften.