Sammanfattning av De osynliga av Roy Jacobsen

De osynliga av Roy Jacobsen utspelar sig på en liten isolerad ö i Norge, Barrøy, där huvudpersonen Ingrid växer upp under enkla och ofta hårda förhållanden tillsammans med sin familj. Romanen skildrar hur familjen Barrøy genom generationer har bott på denna karga och väderutsatta ö, där de livnär sig på fiske och jordbruk för att överleva. Ingrid bor där med sin far Hans, sin mor Maria, sin farfar och sin faster Barbro. I deras liv finns en ständig kamp mot naturens krafter och även om de lever isolerat, är deras värld sammanflätad med det omgivande samhället på fastlandet.

Hans är familjens överhuvud och den som styr arbetet på ön med fast hand och han är beslutsam att göra Barrøy till en trygg plats för familjen. Han bygger bland annat en pir för att skydda deras hem från havet. Barbro, hans syster, är en speciell person som inte riktigt passar in i samhället på fastlandet och har kommit tillbaka till ön för att hjälpa familjen. Hennes närvaro ger ön en känsla av familjär gemenskap men också av utanförskap, då hon inte riktigt kan passa in någon annanstans. Ingrid, som är i centrum för berättelsen, är nyfiken på världen utanför Barrøy och vill veta mer om livet bortom det hon ser och upplever dagligen. Hon är en intelligent och stark person, men som barn är hon också begränsad av sin omgivning och sin familjs livsstil.

Roy Jacobsen 2015, Foto: QUB1 ,Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0

Handlingen kretsar kring de vardagliga rutinerna och utmaningarna som familjen står inför och romanen visar på ett nyanserat sätt hur deras liv balanserar mellan hårt arbete och ögonblick av skönhet och glädje. Ingrid lär sig tidigt att fiska och att ta hand om djuren på ön och hon lär sig att leva med naturens hårda villkor. Hon tvingas även förstå att ö-livet innebär ett visst mått av ensamhet och avstånd från samhället och hon börjar successivt forma sin identitet i relation till både ön och den större världen utanför. Denna balans mellan närhet till naturen och avståndet till det sociala livet på fastlandet blir centrala element i hennes uppväxt.

Familjen drabbas av tragedier och dödsfall på ön är en återkommande påminnelse om deras utsatthet. En av de mest påverkande händelserna för Ingrid är när hennes mor Maria lämnar ön för att återhämta sig efter ett nervöst sammanbrott och aldrig återvänder. Förlusten av modern blir en tung börda för Ingrid och hennes relation till sin far och faster fördjupas, men samtidigt uppstår ett stort tomrum. Detta tomrum och de många förluster hon upplever tvingar Ingrid att mogna och att ta ett större ansvar för familjen och ön.

Under Ingrids ungdom börjar hennes far ta emot främmande arbetare på Barrøy för att få hjälp med det krävande arbetet. Detta öppnar upp en ny värld för Ingrid, då hon nu får möjlighet att träffa nya människor och få en inblick i det större samhället. Trots att kontakten med omvärlden fortfarande är begränsad, ger det henne en känsla av att världen är större än bara ön och familjen. Ingrid börjar ifrågasätta sitt liv på Barrøy och fundera på om hon själv kan forma sitt öde och kanske till och med lämna ön en dag.

En tid senare inträffar Andra världskriget och dess påverkan når även Barrøy, även om ön ligger isolerad från händelsernas centrum. Det börjar komma flyktingar till de norska kusterna och en dag spolas en ung rysk soldat upp på stranden på Barrøy. Ingrid vårdar honom och hjälper honom att återhämta sig och hon utvecklar starka känslor för honom. Han representerar för Ingrid något utanför det hon är van vid – en annan kultur, ett annat språk och ett annat liv. De delar korta, men intensiva ögonblick som får Ingrid att inse att hennes värld har vidgats ytterligare och hon börjar ifrågasätta om hon verkligen vill spendera resten av sitt liv på Barrøy. Soldaten försvinner så småningom, men han lämnar ett djupt intryck på Ingrid och blir en viktig del av hennes minne och känslomässiga värld.

Efter kriget förändras mycket och livet på Barrøy blir alltmer utmanande när familjen måste anpassa sig till en ny tid och en ny ordning. Ingrid, som nu är vuxen, står inför svåra val kring om hon ska stanna kvar på ön eller söka sig till ett annat liv. Hon inser att Barrøy alltid kommer att vara en del av henne, men hon börjar samtidigt förstå att hon har möjlighet att skapa sig ett liv bortom ön om hon önskar det. Samtidigt är Barrøy en del av hennes själ och hon har en stark lojalitet mot både platsen och sin familj.

Romanen skildrar på ett gripande sätt hur människorna på Barrøy formas av sin omgivning och de utmaningar de ställs inför. Roy Jacobsen beskriver på ett poetiskt och jordnära sätt de små, subtila förändringar som Ingrid genomgår och hur hennes identitet växer fram genom de relationer och erfarenheter hon samlar på sig. Boken utforskar frågor om identitet, lojalitet och frihet och Jacobsen väver skickligt in den norska naturen som en nästan levande karaktär i berättelsen.