Sammanfattning av Carrie av Stephen King

Carrie av Stephen King är en berättelse om utanförskap, mobbning och hämnd, en skräckroman som också fungerar som en tragisk studie av hur grymhet och social isolering kan leda till katastrofala konsekvenser. Handlingen berättas genom en blandning av traditionellt narrativ och utdrag från fiktiva artiklar, vetenskapliga studier och ögonvittnesskildringar som försöker förstå händelserna kring den unga flickan Carrie White.

Romanen inleds med en scen i skolans omklädningsrum där Carrie, en sextonårig flicka, upplever sin första menstruation medan hon duschar efter gymnastiken. Hon har ingen aning om vad som händer eftersom hennes mor, den fanatiskt religiösa Margaret White, aldrig har berättat för henne om puberteten. Hon grips av panik och ber de andra flickorna om hjälp, men de svarar med hån och förnedring. De kastar tamponger och bindor på henne, skriker att hon ska ”stoppa det” och driver henne till bristningsgränsen.

Stephen King 2011, foto Stephanie Lawton, licens Creative Commons Attribution 2.0

Gymnastikläraren Miss Desjardin avbryter situationen och försöker lugna Carrie, men skadan är redan skedd. Carrie går hem, fylld av skam och skräck. Hon möts av sin mor, Margaret, som reagerar med ilska och anklagar henne för att ha syndat. Margaret tvingar Carrie att be om förlåtelse och låser in henne i ett mörkt skåp för att be till Gud. Det är tydligt att Carries liv har varit en enda lång prövning av religiöst förtryck och isolering.

Samtidigt börjar Carrie upptäcka att hon har övernaturliga krafter. Efter incidenten i duschen sprängs en glödlampa ovanför henne, och senare märker hon att hon kan flytta föremål enbart genom viljestyrka - alltså telekinesi. Genom tillbakablickar får vi veta att Carrie visade tecken på telekinesi redan som barn, men hennes mor undertryckte det genom att straffa henne brutalt.

På skolan diskuteras händelsen i omklädningsrummet, och Miss Desjardin beslutar att straffa de inblandade flickorna genom att ge dem kvarsittning och extra idrottslektioner. En av mobbarna, den manipulativa och elaka Chris Hargensen, vägrar att acceptera sitt straff och försöker konfrontera Miss Desjardin. Hon blir avstängd från skolans bal som följd och svär att hämnas på Carrie.

En annan elev, Sue Snell, känner skuldkänslor över sin delaktighet i mobbningen och bestämmer sig för att försöka gottgöra Carrie. Hon övertalar sin pojkvän, den populära och vänlige Tommy Ross, att bjuda ut Carrie till skolbalen istället för henne. Sue tror att detta kan ge Carrie en chans att uppleva något vackert och positivt i sitt annars olyckliga liv. Tommy går med på det och bjuder in Carrie, som först tror att det är ett skämt men till slut accepterar efter att ha sett hans uppriktighet.

Under tiden smider Chris Hargensen en plan för att hämnas på Carrie. Med hjälp av sin sadistiske pojkvän Billy Nolan ordnar hon en grym fälla. De bryter sig in på en gård och slaktar en gris, samlar upp dess blod i en hink och riggar den ovanför scenen i skolans balsal. Deras plan är att hälla grisblodet över Carrie när hon och Tommy står på scenen.

Carrie förbereder sig för balen, trots att hennes mor varnar henne och försöker hindra henne från att gå. Margaret är övertygad om att balen är en syndig plats där Carrie kommer att bli frestad att begå hemska synder. Men Carrie trotsar sin mor, använder sina telekinetiska krafter för att hålla henne på plats och lämnar huset.

Balnatten är magisk för Carrie. För första gången i sitt liv känner hon sig vacker och accepterad. Hon och Tommy har en trevlig kväll tillsammans, och hon börjar tro att hon kanske kan få ett normalt liv. När röstningen till balens kung och drottning äger rum nomineras Carrie och Tommy och vinner. De går upp på scenen, och det är då Chris och Billys plan sätts i verket.

När hinken välter och grisblodet rinner över Carrie blir tystnaden i salen öronbedövande. För ett kort ögonblick stirrar Carrie ut över publiken, oförmögen att förstå vad som hänt. Sedan brister skratten ut. Även om det bara är några få personer som skrattar, upplever Carrie det som om hela skolan hånar henne. Hennes dröm om acceptans krossas på ett ögonblick.

Det är i denna stund som Carries telekinetiska krafter når sin fulla potential. Hon släpper lös en katastrofal hämnd på alla i balsalen. Dörrarna låses telekinetiskt, vattensprinklersystemet aktiveras, och elledningar kortsluts, vilket orsakar explosioner och bränder. Elever och lärare bränns, trampas ihjäl eller dör i paniken. Tommy Ross, som knockades av hinken när blodet föll, dör antingen av sina skador eller i branden.

Carrie lämnar skolan i ett slags trance och går genom staden medan hennes krafter fortsätter att förstöra allt i hennes väg. Hon välter bensinstationer, orsakar explosioner och startar bränder som sprider sig genom hela samhället. Hennes sinne är nu en enda storm av smärta, ilska och hämnd.

Hon återvänder hem, där hennes mor väntar på henne. Margaret, som tolkar hela händelsen som ett tecken på att hennes dotter är besatt av djävulen, försöker döda henne genom att hugga henne med en kökskniv. Carrie, svårt skadad, använder sina krafter för att stoppa sin mor och dödar henne genom att få hennes hjärta att stanna.

Blödande och döende vandrar Carrie ut i natten och stöter på Sue Snell, som har letat efter henne. Sue, som är den enda överlevande som verkligen bryr sig om Carrie, upplever en sista telepatisk kontakt med henne. Carrie får en glimt av Sues känslor och inser att hon inte var en del av komplotten. Med sina sista krafter låter hon Sue få veta vad hon känner, innan hon till slut dör av sina skador.

Efter katastrofen försöker samhället förstå vad som har hänt. Flera av stadens invånare har omkommit, och nästan hela staden har förstörts i eldsvådan. De dokument och vittnesmål som utgör en del av bokens berättarstruktur spekulerar kring Carries telekinetiska krafter och huruvida något liknande kan hända igen.

Boken avslutas med en känsla av att detta inte är slutet. I en epilog får vi läsa ett brev där en kvinna skriver om sin dotter, som verkar ha tecken på telekinesi. Det antyds att Carrie inte var en unik företeelse och att fler barn kan komma att födas med liknande krafter.

Carrie är en berättelse om utsatthet, ensamhet och förstörelse, en tragisk skildring av hur en ung flicka drivs till vansinne av ett liv av misshandel och förnedring. Men det är också en berättelse om makt – makten att slå tillbaka, men också makten att förstöra allt i sin väg. Carrie White var en flicka som ville bli älskad, men som istället blev ett monster i samhällets ögon. Och när hon till slut fick nog, lät hon världen brinna.