Sammanfattning av Berättelsen om Pi av Yann Martel

Berättelsen om Pi av Yann Martel följer den fascinerande och ofta överraskande livsresan för Piscine Molitor Patel, en pojke från Pondicherry, Indien, som kallas Pi. Pi växer upp med sin familj på ett zoo som de driver och redan från ung ålder fascineras han av djuren och deras beteenden, vilket utvecklar hans förståelse för överlevnadsinstinkter och hierarkier i naturen. Pi är inte bara intresserad av biologi utan också av religion och filosofi. Han utforskar hinduismen, kristendomen och islam och finner skönhet i dem alla. Pi vill leva med alla tre religioner samtidigt, vilket orsakar viss förvirring och oro hos hans familj och religiösa ledare, som vill att han ska välja en. Men för Pi är religionen ett sätt att närma sig det gudomliga och en källa till tröst och inspiration, oavsett form.

När Pi är sexton år bestämmer sig hans föräldrar för att emigrera till Kanada för att börja ett nytt liv. De säljer många av djuren, men tar med sig ett antal av dem ombord på ett fraktfartyg, Tsimtsum, som ska föra familjen och djuren över Stilla havet. Mitt under resan inträffar en katastrof – fartyget hamnar i en våldsam storm och sjunker. Pi är den enda i familjen som lyckas överleva och finner sig snart ensam i en livbåt på öppet hav. Men han är inte helt ensam; han delar båten med flera överlevande från djurparken, inklusive en zebra, en hyena, en orangutang och en stor bengalisk tiger vid namn Richard Parker.

Yann Martel 2007, Foto: Shane Lin, Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 2.5

Pi bevittnar hur hyenan dödar zebran och orangutangen och hans enda sällskap blir den mäktiga och hotfulla tigern. Till en början är Pi rädd för sitt liv och han försöker hålla sig borta från Richard Parker, men han inser snart att om han ska överleva måste han hitta ett sätt att samexistera med tigern. Pi använder sin kunskap om djurbeteende och börjar träna tigern för att skapa en form av hierarki och tydliga gränser mellan dem. Han förstår att om han kan dominera Richard Parker genom att ge honom mat och vatten regelbundet, kan han upprätthålla en viss kontroll.

De två tillbringar månader till havs och Pi kämpar för att överleva genom att fiska, samla regnvatten och improvisera lösningar för att hålla dem båda vid liv. Han befinner sig i en ständig kamp mot hunger, törst och den brännande solen. Samtidigt utvecklas en märklig relation mellan Pi och Richard Parker. Tigern blir en sorts sällskap för Pi och även om Pi aldrig släpper sin vaksamhet, börjar han känna en viss sympati och respekt för tigern. Deras ömsesidiga beroende hjälper Pi att hålla sitt eget hopp och sin mentala styrka vid liv.

Under deras resa genomgår Pi både fysiska och psykiska prövningar. Han möter döden flera gånger, kämpar mot sitt eget förfall och söker samtidigt svar på varför Gud skulle låta honom genomgå en sådan prövning. Han sjunker djupt in i introspektiva tankar och ser tillbaka på sin religiösa övertygelse för att finna tröst. Det finns ögonblick när Pi ifrågasätter sin tro och undrar om han verkligen kommer att överleva denna mardröm. Han börjar se havet och himlen på ett nästan transcendent sätt och han börjar tolka sin situation som en form av andlig resa där han måste övervinna sina egna rädslor och tvivel.

Vid ett tillfälle når Pi och Richard Parker en mystisk ö, täckt av alger och bebodd av en stor mängd små däggdjur och fåglar. På ön finns sötvatten och många träd och dammar, vilket tillfälligt verkar vara en fristad. Pi fyller på sina vattenreserver och livsmedelsförråd, men han inser snart att ön är giftig om natten. Algerna avger en frätande vätska som löser upp allt levande i deras närhet och Pi inser att han och Richard Parker inte kan stanna där utan måste återvända till havet. Denna episod blir en påminnelse om den oförutsägbara och ibland hotfulla naturen hos även de mest inbjudande platser.

Efter flera månaders lidande når Pi och Richard Parker slutligen Mexikos kust. När de kommer fram går Richard Parker omedelbart in i djungeln utan att se sig om eller ta farväl, vilket lämnar Pi djupt påverkad. Pi hade utvecklat en sorts band till tigern och Richard Parkers tysta avsked upplevs som ett slags förräderi. Pi räddas av några fiskare och han förs till ett sjukhus där han berättar sin historia för två japanska tjänstemän från rederiet som ägde fartyget Tsimtsum. De är skeptiska till hans berättelse och begär en mer realistisk version. Pi berättar då en alternativ historia där människorna ombord – en matros, kocken, hans mor och han själv – representerar djuren och att det är kocken som begår de fruktansvärda handlingarna för att överleva.

Läsaren lämnas att fundera över vilken av historierna som är sann. Det finns inga bevis för vare sig den ena eller andra versionen, men Pi ställer frågan: vilken historia föredrar de att tro på? Genom detta ifrågasätter han skillnaden mellan tro och verklighet och visar på människans behov av att skapa mening ur lidande. Boken avslutas med att Pi återgår till ett stillsamt liv, men hans resa och insikterna han fått under den har förändrat honom för alltid.