Sammanfattning av A Clockwork Orange i regi av Stanley Kubrick

Stanley Kubricks A Clockwork Orange är en provocerande och stiliserad skildring av våld, moral och fri vilja, baserad på Anthony Burgess roman med samma namn. Filmen utspelar sig i ett dystopiskt framtida England och följer Alex DeLarge, en tonårspojke och ledare för ett litet gäng kallat "droogs", som ägnar sig åt extremt våld, brott och hedonism. Alex är en karismatisk men hänsynslös protagonist vars handlingar ställer frågor om moral, ansvar och individens rätt att välja.

Berättelsen inleds med att Alex och hans gäng sitter i Korova Milkbar, en futuristisk bar där de dricker en berusande blandning kallad "milk-plus". Scenen är visuell och surrealistisk, med vita statyer av nakna kvinnor som möbler. Här etableras gängets nihilistiska och våldsamma värld. Efter att ha fyllt på med "milk-plus" ger de sig ut på en natt av våldsamma aktiviteter. De misshandlar en uteliggare och hamnar sedan i ett brutalt slagsmål med ett rivaliserande gäng under ledning av Billyboy. Slagsmålet är koreograferat som en makaber dans och understryker filmens stiliserade våld.

Alex och hans droogs fortsätter kvällen med att bryta sig in i ett hus där de terroriserar ett äldre par. Den ikoniska scenen där Alex sjunger "Singin' in the Rain" medan han attackerar paret visar Kubricks användning av kontraster mellan glättig musik och grymt våld. Scenen är obehaglig och humoristisk på samma gång, vilket är ett genomgående tema i filmen. Alex framstår som både charmig och monstruös, en karaktär som är svår att kategorisera.

Alex lever ett dubbelliv, där han på dagarna verkar som en vanlig tonåring som bor hemma hos sina föräldrar. Han ljuger för dem om att han går i skolan och spenderar istället sina dagar med att lyssna på klassisk musik, särskilt Ludwig van Beethoven, som han avgudar. Beethoven representerar en ren och oförstörd njutning för Alex, men musiken är också kopplad till hans våldsamma instinkter, vilket Kubrick visualiserar genom drömlika sekvenser där Alex fantiserar om våld och destruktion till Beethovens symfonier.

Trots sin dominans över gänget börjar Alex möta motstånd från sina droogs, särskilt Georgie och Dim, som ifrågasätter hans ledarskap. Spänningarna kulminerar när Alex, för att återta kontrollen, brutalt slår ner dem. Detta maktspel visar Alex som både manipulativ och hänsynslös, men det planterar också frön till hans fall. Hans överdrivna självförtroende och arrogans blir tydliga när han planerar nästa kupp: ett inbrott i ett rikt hus.

Under inbrottet möter Alex motstånd från husets ägare, en kvinna som försöker försvara sig med en keramikskulptur. I den våldsamma kampen dödar Alex henne oavsiktligt med skulpturen. När polisen anländer flyr hans droogs, som förråder honom genom att slå honom med en mjölkkanna och lämna honom åt sitt öde. Alex arresteras och döms för mord. I en ögonblicklig vändning går han från att vara en fri, om än våldsam, individ till en fånge i systemet.

I fängelset försöker Alex manipulera sin omgivning genom att framstå som ångerfull och reformerad. Han charmar prästen genom sitt intresse för Bibeln, men även detta är en del av hans spel. Alex fantiserar om våldsamma scener från Bibeln, där han föreställer sig själv som en romersk soldat som piskar Jesus, vilket avslöjar hans oförändrade natur. Hans tid i fängelset når en vändpunkt när han hör talas om Ludovico-tekniken, en experimentell metod för att reformera brottslingar. Alex ser detta som en chans att bli fri snabbare och anmäler sig frivilligt till experimentet.

Ludovico-tekniken visar sig vara en form av aversionsterapi där Alex tvingas titta på filmer som skildrar extremt våld och sexuella övergrepp medan han injiceras med ett läkemedel som orsakar intensiv illamående. Denna konditionering gör att Alex associerar våld och sex med fysisk smärta, vilket i praktiken tar bort hans förmåga att utöva sin fria vilja. En oväntad bieffekt av terapin är att han också blir illamående av Beethovens musik, vilket förstör hans enda källa till ren njutning. Beethovens musik används som bakgrund i filmerna han tvingas titta på, vilket gör att Alex förlorar sin koppling till sin älskade kompositör.

Efter att ha genomgått behandlingen presenteras Alex som en "botad" individ för en publik av politiker, läkare och journalister. En demonstration visar hur Alex är oförmögen att försvara sig när han provoceras och misshandlas av en skådespelare. Publiken ser detta som en triumf för Ludovico-tekniken, men prästen invänder och hävdar att Alex har förlorat sin fria vilja, vilket gör honom till en mekanisk varelse, en "apelsin med urverk". Kubrick framhäver denna moraliska konflikt genom att visa Alex som både ett offer och en produkt av ett korrumperat system.

När Alex släpps fri möter han en värld som har gått vidare utan honom. Hans föräldrar har tagit in en inneboende som ersatt honom i deras liv, och de visar ingen önskan att välkomna honom tillbaka. Alex är ensam och desillusionerad, och hans oförmåga att försvara sig gör honom sårbar. Han stöter på flera av sina tidigare offer, inklusive den uteliggare han misshandlade i början av filmen. Uteliggaren leder en grupp män som attackerar Alex och lämnar honom svårt misshandlad.

Den mest betydelsefulla vändpunkten kommer när Alex söker skydd hos en författare vars hustru han våldtog tidigare i filmen. Författaren, som nu är rullstolsburen och bor ensam, känner inte igen Alex till en början. Han ser Alex som en symbol för regeringens brutalitet och planerar att använda honom som ett politiskt verktyg för att avslöja Ludovico-teknikens grymheter. Men när författaren inser Alex verkliga identitet, drivs han av hämndbegär. Han spelar Beethovens nionde symfoni på hög volym, vilket utlöser Alex konditionerade illamående. Alex kastar sig från ett fönster i ett desperat försök att fly smärtan.

Alex överlever fallet och vaknar upp på sjukhus. Här blir han föremål för regeringens PR-strategi. De inser att Ludovico-tekniken har blivit en politisk skandal och försöker reparera sitt rykte genom att framställa Alex som en återställd och rehabiliterad individ. En läkare som behandlar Alex upptäcker att hans konditionering har brutits, och Alex återfår sin förmåga att njuta av våld och Beethoven. Filmen avslutas med en ironisk scen där Alex fantiserar om våldsamma och sexuella handlingar medan han säger: "Jag var botad, helt och hållet." Hans triumferande leende och Kubricks användning av ljus och musik lämnar publiken med en känsla av obehag och frågor om moral, frihet och ansvar.

Kubrick använder stiliserad estetik, surrealistiska bilder och en makaber humor för att utforska komplexa frågor om mänskligt beteende och samhällets roll i att forma individen. A Clockwork Orange är både en satir och en tragedi som provocerar och utmanar publiken att reflektera över etik och mänsklighetens mörkare sidor.