Lucy Maud Montgomery biografi

Lucy Maud Montgomery, ofta förkortat L M Montgomery, föddes den 30 november 1874 i Clifton, numera känd som New London, på Prince Edward Island i Kanada. Hon var enda barnet till Hugh John Montgomery och Clara Woolner Macneill Montgomery. Familjen hade skotska rötter och var väl etablerad i det lilla samhället. Hennes mor dog i tuberkulos när Maud, som hon föredrog att bli kallad, bara var 21 månader gammal. Denna tidiga tragedi kom att prägla henne djupt och återkom ofta i hennes litterära verk, där moderslösa flickor och ensamhet var återkommande teman.

Efter moderns död skickades Maud att bo hos sina morföräldrar, Alexander och Lucy Macneill, i deras hus i Cavendish, en liten by på ön. Hennes far, djupt sörjande efter sin frus död, flyttade till västra Kanada och hade begränsad kontakt med sin dotter under hennes uppväxt. Morföräldrarna var stränga, och Maud växte upp i en miljö präglad av hårda regler och stark religiositet. Trots detta fann hon tröst i den natursköna omgivningen och utvecklade tidigt en stark fantasi. Hon skapade låtsasvänner och berättelser för att hantera sin ensamhet, en vana som senare skulle utvecklas till hennes författarskap.

L M Montgomery. Färglagt foto.

Redan som barn visade Maud en stor kärlek till litteratur. Hon började läsa och skriva vid tidig ålder och skrev sina första dikter och berättelser redan som nioåring. Hon utvecklade också en livslång kärlek till naturen och landskapet på Prince Edward Island, vilket senare skulle bli en central del av hennes romaner. Trots att hennes morföräldrar inte uppmuntrade hennes skrivande, fortsatte hon i hemlighet och fyllde anteckningsböcker med sina berättelser.

Efter att ha avslutat sin grundskoleutbildning började Maud studera vid Prince of Wales College i Charlottetown. Hon var en lysande elev och avslutade den tvååriga lärarutbildningen på bara ett år. År 1894 började hon arbeta som lärare, ett yrke hon hade ett komplicerat förhållande till. Hon uppskattade möjligheten att undervisa och inspirera unga sinnen, men hon fann det också utmattande och längtade efter att skriva på heltid.

Efter några år som lärare bestämde sig Maud för att vidareutbilda sig och studerade vid Dalhousie University i Halifax, Nova Scotia. Där studerade hon litteratur och skaffade sig en bredare akademisk grund för sitt skrivande. Hennes tid i Halifax var en av de få perioder i hennes liv där hon kunde leva relativt självständigt och delta i ett intellektuellt sammanhang. Hon började också publicera sina första dikter och noveller i olika tidningar och tidskrifter, vilket gav henne en viss inkomst och en känsla av professionell stolthet.

Efter att ha avslutat sina studier återvände Maud till Prince Edward Island och arbetade återigen som lärare. Under denna period började hon allvarligt satsa på sitt författarskap. Hon skrev flitigt och skickade sina verk till olika förlag, ofta med avslag som svar. Trots detta gav hon aldrig upp. Hon kombinerade sitt skrivande med att ta hand om sin åldrande mormor, vilket innebar att hon hade begränsade möjligheter att lämna hemmet.

År 1905 skrev hon den första versionen av det som skulle bli hennes mest kända verk, Anne på Grönkulla (Anne of Green Gables). Romanen berättade historien om en fantasifull och livlig föräldralös flicka vid namn Anne Shirley, som av misstag adopteras av ett äldre syskonpar på Prince Edward Island. Berättelsen var inspirerad av Montgomerys egen uppväxt och hennes kärlek till öns landskap och människor. Hon skickade manuset till flera förlag, men det refuserades upprepade gånger. Till slut, 1907, fick hon det antaget av L.C. Page & Company i Boston, och boken publicerades 1908.

Anne på Grönkulla blev en omedelbar succé och sålde över förväntan. Läsare förälskade sig i Annes humor, intelligens och charm, och boken fick lysande recensioner. Montgomery skrev flera uppföljare och skapade en hel serie om Annes liv och äventyr, där hon skildrade huvudpersonens utveckling från barndom till vuxen ålder. Böckerna blev älskade inte bara i Kanada utan över hela världen och är idag klassiker i barn- och ungdomslitteraturen.

Trots sin litterära framgång hade Maud ett komplicerat privatliv. År 1911 gifte hon sig med Ewan Macdonald, en presbyteriansk präst. Äktenskapet var inte lyckligt. Ewan led av svåra depressioner och psykiska problem, och Maud tvingades ofta hantera hans mörka perioder samtidigt som hon själv kämpade med sin egen mentala hälsa. Paret fick två söner, men familjelivet var långt ifrån harmoniskt. Hon skrev i sina dagböcker om ensamheten och den känslomässiga belastningen hon upplevde i sitt äktenskap.

Trots personliga svårigheter fortsatte Montgomery att skriva. Hon publicerade ytterligare romaner, bland annat Emily of New Moon (1923), som många ser som en mer självbiografisk skildring av hennes uppväxt och skrivardrömmar. Hon skrev också romanserien om Pat of Silver Bush och andra fristående böcker. Hennes berättelser präglades alltid av en stark känsla av naturens skönhet, romantik och en djup förståelse för mänskliga känslor.

Under 1920- och 1930-talen blev Montgomery en av de mest lästa och älskade författarna i Kanada. Hon var den första kvinnan i landet som valdes in i Royal Society of Arts i England, och hon mottog flera litterära utmärkelser. Trots detta kände hon sig ofta underskattad av den litterära eliten, som såg hennes verk som för kommersiella och sentimentala. Hon kämpade också med pressen att ständigt producera nya böcker för att försörja sin familj.

Under senare år förvärrades hennes personliga problem. Hennes makes depression blev allt svårare, och hon kämpade själv med återkommande episoder av melankoli. Hon dokumenterade sina känslor och tankar i sina dagböcker, där hon uttryckte sin frustration och sorg över livet. Hon led också av hälsoproblem och tog olika mediciner som kan ha påverkat hennes mentala tillstånd.

Den 24 april 1942 avled Lucy Maud Montgomery i sitt hem i Toronto. Hennes död omges av viss osäkerhet – vissa källor menar att det var en naturlig död, medan andra spekulerar i att hon kan ha tagit sitt eget liv på grund av långvarig depression. Oavsett omständigheterna var hennes bortgång en stor förlust för den kanadensiska litteraturen. Hon begravdes på Prince Edward Island, den plats hon älskade mest och som hon hade gjort världsberömd i sina böcker.

Montgomerys arv lever vidare genom hennes romaner, särskilt Anne på Grönkulla, som har anpassats till otaliga filmer, TV-serier och teateruppsättningar. Hennes verk har inspirerat generationer av läsare och författare, och hennes porträtt av starka, intelligenta flickor har haft en bestående påverkan på barn- och ungdomslitteraturen. Hennes hem i Cavendish har blivit en turistattraktion, och Prince Edward Island firar hennes minne genom museer och årliga litterära evenemang.

Lucy Maud Montgomery var en pionjär inom kanadensisk litteratur och en röst för kvinnor inom författaryrket. Trots att hon kämpade med personliga demoner och en känsla av otillräcklighet, skapade hon några av de mest älskade karaktärerna i litteraturhistorien. Hennes berättelser om vänskap, kärlek, drömmar och naturens skönhet fortsätter att beröra läsare världen över och påminner oss om kraften i fantasi och hopp.